Spåren förskräcker. Den första intifadan pågick mellan 1987 och 1993. Då dödades minst 160 israeler och nära 1.700 palestinier (uppgifterna varierar). Det var en bred protest från palestinierna som vållade de israeliska säkerhetsstyrkorna stora problem. Bilderna av hur israeliska soldater slog tillbaka upproret gick ut över världen.
Det anses att en orsak till intifadan var palestinsk ilska och besvikelse över att den israeliska ockupationen av Västbanken och Gaza hindrade en palestinsk statsbildning.
Besök på Tempelberget
Den andra intifadan startade 2000 och pågick till 2005. Ytterst handlade detta uppror också om att bildandet av en palestinsk stat gått i stå. Osloavtalet från 1993 som skulle normalisera förhållandet mellan Israel och palestinierna hade fortfarande år 2000 inte lett till bildandet av en stat.
Ytterst utlöstes den andra intifadan av högerpolitikern Ariel Sharons besök på Tempelberget som är heligt både för judar och muslimer. Men besvikelsen över den uteblivna palestinska staten bidrog också till våldet. Över 1.000 israeler och över 3.000 palestinier dog (även här varierar uppgifterna). Ungefär hälften av de israeliska dödsfallen vållades av självmordsattacker.
Och i dag – ja, på ett sätt är läget detsamma som vid de två tidigare tillfällen: Fortfarande har palestinierna ingen stat. Och utsikterna att en sådan ska bildas har minskat ytterligare.
Har gett upp
Den amerikanske utrikesministern John Kerry har under det senaste året åkt i skytteltrafik till området för att förmå parterna att tala med varandra igen, men han har gett upp.
En av orsakerna till de uteblivna samtalen är att palestinierna vägrar samtal därför att Israel fortsätter att utvidga de judiska bosättningarna på den ockuperade Västbanken, vilket är ett brott mot internationell lag.
Man kan tala om en ny ilska och besvikelse hos palestinierna. Den palestinska sidan är dessutom i grunden splittrad på ett sätt som inte var fallet vid de tidigare tillfällena. Ekonomin både i Gaza och på Västbanken är i kris. Missnöjet växer på båda ställena.
Ilskan gäller även ledarna
I dag behärskar det islamistiska Hamas Gaza medan PLO med Fatah i spetsen behärskar Västbanken. Det har ingåtts en sorts försoning mellan de båda grupperna och en opolitisk gemensam regering har tillsatts, men enigheten anses bräcklig.
Palestiniernas besvikelse och ilska gäller även de egna ledarna. I dagens uppretade stämning är det inte ens säkert att palestinierna följer de ledare som manar till besinning.
Samförståndet gör att Israel idag anklagar Västbankens ledare president Mahmud Abbas för att samarbeta med terrorister.
Dystra utsikter
Utsikterna för en palestinsk stat är alltså dystra nu också. Och i det läget inträffar alltså mordet på de tre israeliska tonåringarna. För Israel är saken klar: Det är Hamas som ligger bakom detta. Hamas nekar, men sorgen och ilskan över dådet har fått grupper i Israel att ropa på en kraftfull hämnd.
Och palestinierna är idag lika säkra på att det är judiska extremister – troligen bosättare – som mördat en 16-årig palestinsk pojke som hämnd för mordet på tonåringarna.
På torsdagen skedde sammanstötningar mellan palestinska demonstranter och israeliska säkerhetsstyrkor. Israel har beskjutits från Gaza-området. Den senaste tidens beskjutningar är de första allvarligare incidenterna på ett och ett halvt år.
Lyckats hålla tillbaka
Tidigare har Hamas tydligen lyckats hålla tillbaka de grupper som tidigare angripit Israel från Gaza. Nu anser Israel att Hamas släppt kontrollen och gett grönt ljus för attackerna. Israel har svarat med att angripa Hamas-mål och förstärker sina truppstyrkor vid gränsen till Gaza.
Israel har inlett en undersökning om vem som mördat 16-åringen och den döda kroppen har ännu inte frisläppts för begravningen som egentligen skulle ha skett på torsdagen.
En upptrappning är på gång och frågan är vad som händer vid den uppskjutna begravningen av 16-åringen. Oron, spänningen, hatet och hämndlystnaden växer på båda sidor.