Bert Sundström och ett militärt fordon

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s utrikesreporter Bert Sundström svarar på tre frågor om utvecklingen i kriget i Ukraina: ”Jag är rädd för att kriget kan pågå i tio år till.” Foto: SVT

”Skyttegravskriget är fastlåst – kan pågå i tio år till”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Rysslands stora invasion inleddes i gryningen 24 februari för två år sedan. Men Ryssland invaderade ju Ukraina redan i februari 2014, faktiskt. Då nöjde sig Putin med att lägga beslag på Krimhalvön. Ett par månader senare startade ryskledda så kallade separatister krig för att försöka erövra hela östra Ukraina. Det lyckades bara delvis. Men faktum är alltså att Rysslands anfallskrig mot Ukraina nu har pågått i tio år.

Bert Sundström

Utrikesreporter

Det är tyvärr inte omöjligt att kriget kan pågå i ytterligare tio år. President Vladimir Putins mål för två år sedan var att genom ett blixtanfall mot Kiev lyckas erövra hela Ukraina. Inget Putin har sagt sedan dess antyder att hans mål har förändrats. Hans retorik och utfall mot Ukraina, mot väst i allmänhet och USA i synnerhet har blivit allt hätskare. Att Putin skulle beordra ett fullständigt tillbakadragande från Ukraina är otänkbart.

Men just en fullständig rysk reträtt är ett nödvändigt villkor för en fred som Ukraina kan gå med på. Så länge de har stridsdugliga soldater och åtminstone nödtorftiga vapenförråd kommer Ukraina att fortsätta försvaret mot de ryska inkräktarna. Risken är uppenbar att kriget kommer att avgöras först när antingen den ryska eller den ukrainska militären tvingas till kapitulation.

Kriget i Ukraina

Ukraina saknar kraft att forcera

Som det nu ser ut är skyttegravskriget på marken närmast fastlåst. Den ett hundra mil långa frontlinjen har på sina ställen rört sig några hundra meter åt det ena eller det andra hållet det senaste året. Mer är det inte. Och det till priset av (troligen) tiotusentals döda soldater. Med nuvarande tillgång till soldater och vapensystem har Ukraina inte kraft att forcera de ryska försvarslinjerna i öster och söder. Den ukrainske försvarschefen, Valerij Zaluzjnyj, hävdade strax innan han fick sparken i början av februari att vad som krävs är ett avgörande militärteknologiskt övertag, och ett sådant kräver att Ukraina får tillgång till västvärldens allra mest avancerade vapensystem. Det kan kanske hända, men knappast så snart som krävs för att besegra Ryssland.

Putin verkar å sin sida övertygad om att Ryssland har tiden på sin sida. Den ryska industrin har ställt om så att tillverkning av allt från ammunition till pansarfordon och stridsflyg växer starkt. Dessutom levererar Rysslands allierade Iran, Kina och Nordkorea stora mängder av utrustning som Rysslands militär behöver. Putin kan skicka mångdubbelt fler soldater till fronten än vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förmår. Den ryska ledningen verkar vara beredd att offra hur många människoliv som helst. Och det kan nog krävas miljontals döda ryska soldater innan det bryter ut massprotester.

Riskerar att förlora USA

I november kan också Donald Trump vinna presidentvalet i USA. Han har sagt att han kan få slut på kriget på ett dygn. Det kan han självklart inte, men han har visat att han ser upp till auktoritära härskare och vill vara vän med Putin. Att USA:s kongress ännu inte beviljar det militära stöd som president Biden vill ge Ukraina beror på Trump. Om Trump blir USA:s näste president är risken att Ukraina förlorar sin viktigaste allierade. Och då kan Putin få det han helst av allt vill ha: hela Ukraina.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet