Undertecknandet innebär att Kanada-avtalet provisoriskt och delvis träder i kraft från årsskiftet. Men sedan måste det ratificeras av alla 28 medlemsländernas parlament innan det träder i kraft i alla delar, så fortsatt debatt är att vänta framöver.

EU:s kronjuvel

Att sluta handelsavtal har kallats EU:s kronjuvel, tullar och handelsvillkor hör till det ursprungliga i EU-samarbetet och länge sköttes det av tjänstemän och ministrar utan större insyn och debatt. Men Lissabon-fördraget har gett EU-parlamentet mer makt i handelsfrågor, och därmed har det också blivit mer offentliga diskussioner.

När det dessutom för det preliminära godkännandet av Kanada-avtalet inte räckte med 28 länders regeringsbeslut utan det i några länder som Belgien krävdes beslut av delstatsparlament så talar en del debattörer om att det ”har blivit för mycket demokrati”. En region som Vallonien med 3,5 miljoner invånare kunde hålla EU:s övriga 500 miljoner som ”gisslan”.

Frågan har i Belgien inte enbart handlat om Kanada-avtalet, utan också om belgisk inrikespolitik och om att den socialdemokratiska delstatsregeringen i Vallonien ville markera mot Belgiens nationella regering där Valloniens socialdemokrater inte sitter med.

”Folk röstar fel”

EU-politiker frågar sig förundrat varför folk så ofta ”röstar fel” eller röstar mot kompromisserna på EU-nivå vid folkomröstningar eller när frågan ska avgöras i olika parlament. För EU och för handelskommissionären Cecilia Malmström är det avgörande att bättre förklara vad dessa handelsavtal går ut på, ge ökad insyn i förhandlingarna och också ta hänsyn till oron över följderna av ökad globalisering och handel över gränserna.

Flera stora handelsavtal väntar. Med USA förhandlas det stora TTIP-avtalet. Eftersom förhandlingar om tullsänkningar inom världhandelsorganisationen WTO inte kommer någon vart, har EU satsat på avtal direkt med viktiga länder och ekonomier. Men varför ska USA, Kina eller Indien förhandla med EU om det inte går att lita på att överenskomna avtal träder i kraft, om beslutsprocessen inom EU är krånglig och oförutsägbar?

Kanadas liberala regering, som själv känner till problematiken med självständiga delstater, har visat ovanligt stor förståelse för förseningar och den utdragna beslutsprocessen inom EU.

Förpostfäktning om USA-avtalet

Både kritiker och anhängare har sett Kanada-avtalet som en förpostfäktning inför ett avtal med USA. Hur det går påverkas av presidentvalet i USA. Donald Trump är motståndare till sådana avtal och också Hillary Clinton har uttalat sig kritiskt under valrörelsen.

För EU:s del är en fråga om det är rätt att vid sidan om tullar lägga in så många andra saker i handelsavtalen. Ambitionen att ta bort andra handelshinder som olika miljö- och säkerhetsregler leder till att det krävs samordning av just dessa regler. Det blir omfattande procedurer där många oroas över att standard ska sänkas, medan anhängarna menar att EU och till exempel USA kan bestämma framtidens världsvida miljö- och säkerhetsregler som annars skulle bestämmas fritt av marknaden, eller av Kina eller Indien.

Privata skiljedomstolar oroar

Reglerna om investeringsskydd för företagen med särskilda skiljedomstolar har lett till anklagelser om ”gräddfil för företagen”.  Farhågorna är bland annat att internationella storföretag kan hindra information om risker med rökning på cigarettpaket, driva på privatisering av allmän service eller hindra att en gång privatiserad verksamhet åter blir statlig.

Frågorna om handelsavtalen har diskuterats mycket mer i andra länder än här i Sverige. I Tyskland var det nära att Socialdemokraterna sa nej till Kanada-avtalet på grund av investeringsskyddet och skiljedomstolarna. Sverige är något av ett undantag, eftersom alla stora partier, fackföreningar och näringslivsorganisationerna har en grundläggande mer positiv syn på de här handelsavtalen.