I en rad länder i Västeuropa har de gamla traditionella socialdemokratiska partierna tappat väljarstöd. På många håll har högernationalister gått framåt och nya partier har bildats, vilket medfört svårigheter att bilda regeringar. De gamla socialdemokratiska kärnväljarna blir allt färre och attraheras av andra partier i allt större utsträckning.
Tyskland
Det tyska socialdemokratiska partiet, SPD, gjorde i september 2017 sitt sämsta val under efterkrigstiden, med 20,5 procent av väljarstödet. SPD låg 1998 på 40 procent under Gerhard Schröders regeringstid. Nedgången tog fart efter mandatperioden med Angela Merkel och CDU/CSU i den stora koalitionen 2005-2009. Efter en kort uppgång 2013 (till 25,7 procent) har kräftgången fortsatt. Den nyvalda partiledaren Andrea Nahles har valt att inte delta som minister i den nya koalitionsregeringen för att fokusera på att reformera partiet.
Frankrike
Det franska socialistpartiet, PS, har dominerat fransk politik i decennier och hade 2012 under François Hollande majoritet i parlamentet. Partiets kandidat Benoit Hamon landade på en femte plats i presidentvalet. Emmanuel Macron tog med bred marginal hem segern i slutomgången mot Marine Le Pen. PS gick från 280 mandat i nationalförsamlingen till 30. Partiet fick bara 7,4 procent av rösterna i ett parlamentsval med ett historiskt lågt valdeltagande på 43 procent.
Nederländerna
Det nederländska socialdemokratiska partiet PvdA har varit ett av de centrala statsbärande partierna genom årtiondena men rasade i det senaste valet med 19 procentenheter efter en period i en center-högerkoalition. Partiet landade på 5,7 procent av rösterna och gick från 38 mandat till 9. Geert Wilders högerpopulistiska parti gick framåt men besegrades av Mark Ruttes liberala parti.
Italien
Det Demokratiska partiet, PD, styrde Italien under partiledaren Matteo Renzi fram till valet i mars i år då partiet föll till tredje plats. Renzi avgick sedan högerpopulistiska partier och EU-kritiska Femstjärnerörelsen segrat. PD bildades 2007 när det tidigare kommunistpartiet och och mitten-vänstergrupper gick samman.
Storbritannien
Det brittiska Labourpartiet går i motsatt riktning och har vunnit ökat stöd, framförallt på grund av brexit. Labour tappade 10 procentenheter mellan 2001 och 2015 men återhämtade sig vid det senaste nyvalet i juni 2017 och ökade med 29 mandat. Toryledaren Theresa May tappade sin majoritet i parlamentet och bildade en minoritetsregering ihop med det nordirländska partiet DUP.