EU:s permanente rådsordförande Charles Michel väntas snart lägga fram ett kompromissförslag om coronastöd och nästa långtidsbudget. Arkivbild. Foto: TT

Nytt förslag om EU:s omtvistade coronastöd

Uppdaterad
Publicerad

En något minskad EU-budget, men fortsatta mångmiljardbidrag i coronastöd. Så lyder senaste kompromissförslaget i EU:s stora pengakamp. Sverige föreslås få en årlig rabatt på 8,3 miljarder kronor.

Det nya förslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel landar på 1 074 miljarder euro, berättar han på en presskonferens i Bryssel.

– Mitt nuvarande förslag bygger i huvudsak på mitt förslag från i februari. Rabatterna kommer att behållas för Tyskland, Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige, förklarar Michel.

Sverige föreslås i kompromissförslaget få en årlig rabatt på EU-avgiften på 798 miljoner euro, motsvarande 8,3 miljarder kronor.

När det gäller lån och bidrag i coronastödet ändrar Michel som väntat inte i förslaget om att lägga 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån.

Vill ha digitalskatt

Michel föreslår att 70 procent av stödet ska delas ut under de två närmaste åren och 30 procent från år 2023 och framåt.

Gällande nya egna resurser direkt in till EU föreslår Charles Michel att EU-länderna koncentrerar sig på tre nya intäkter: en plastskatt, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna och en digitalskatt på stora nätjättar.

– Jag kommer att föreslå införandet av en digitalskatt från slutet av 2021, säger Michel i Bryssel.

Många strider

Budgetfrågan har splittrat EU-länderna. Tre huvudgrupper finns bland de 27:

• En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötterna igen. På bidragssidan har de också flankstöd från mäktiga Tyskland.

• En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

• Och så finns den ”frugala fyran” – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

Toppmöte väntar

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen.

Nästa vecka ska förslaget stötas och blötas då alla stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 juli för att försöka hitta en lösning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.