Stalin var när han levde omgärdad av en enorm personkult, men när hans brott mot mänskligheten blev kända efter hans död revs de flesta Stalinstatyer i Ryssland. I Moskva kan man i dag bara hitta Stalin i en särskild park för nedrivna monument.
Men på flera håll i landet har det plötsligt börjat dyka upp nya monument och museum som hyllar minnet av Stalin. Samtidigt har ett museum om repressionen under Stalintiden i staden Perm tvingats att stänga.
Synen på diktatorn och hans gärningar håller på att förändras. Enligt en undersökning som opinionsinstitutet Levada har gjort är närmare 40 procent i dag positivt inställda till Stalin.
SVT får inte besöka museet
På vissa håll har dock uppförandet av Stalinstatyer lett till så starka reaktioner att de har fått tas ned igen. När SVT åker till Stalinmuseet i byn Chorosjevo, 30 mil nordväst från Moskva, möts vi av stängda dörrar.
Vi ringer till kommunfullmäktige och undrar om inte han kan ge oss tillstånd att besöka museet, men får höra att det inte går av brandtekniska skäl.
Troligtvis vill man inte ha mer uppmärksamhet från media, efter den heta debatt som bröt ut när nyheten om museet spred sig. För enligt byborna är museet öppet för allmänheten.
Men av Lidija Kozlova, vaktmästare på museet, får vi veta att utställningen på museet inte tar upp någonting om Stalinismens miljoner offer.
– Nej, vi berättar inte om repressionen. Vi är ju ingen människorättsorganisation heller. Vi berättar om Stalin som människa och krigsherre.
”Få känner till Stalins brott”
Människorättsorganisationen Memorial, som ägnar sig åt upplysning om stalinismen och arbetar för rehabilitering av repressionens offer, har protesterat kraftigt mot museet och mot att det reses alltfler Stalinstatyer. De kräver att det införs ett förbud mot offentliga hyllningar av Stalin.
– Det är få i Ryssland som känner till vidden av Stalins brott. Det är svårt att föreställa sig att 700.000 människor kunde dömas utan rättegång och avrättas under ett och ett halvt år, säger Jan Ratjinskij på Memorial.
Putin utnyttjar okunskapen
Ryssland har aldrig gjort upp med historien, på det sätt som Tyskland har gjort. Under perestrojkan inleddes försök till öppna diskussioner om alla de brott som begicks mot mänskligheten på sovjettiden, men i början av nittiotalet upphörde de. Enligt Jan Ratjinskij utnyttjar den politiska ledningen i dag invånarnas brist på kunskap.
– Dagens makthavare har ärvt mycket från de kommunistiska, bland annat synen på staten som mer värdefull än människolivet. Även om varken Putin eller Medvedjev är några anhängare av Stalin dyker just hans figur upp nu, för att han skapade en stat som folk fruktade. Men bristen på historieupplysning bromsar Rysslands utveckling, säger han.
Märkbart känslig fråga
Att frågan är känslig förstår vi när vi försöker få en kommentar från den ryska kulturministern Vladimir Medinskij, som är ordförande i den Historiska militärkommittén som tog initiativet till muséet i Chorosjevo. Det är också han som ytterst ansvarar för uppförandet av nya Stalinmonument.
Jag springer ifatt ministern inför en föreläsning i historia han ska hålla för ekonomistudenter och frågar vad han tycker om museet och kommunistpartiets förslag på femton nya stalinmonument, som det skrivits om i alla ryska tidningar.
– Det finns inget sådant förslag. Jag är rädd att du är felinformerad, säger Vladimir Medinskij till mig och försvinner iväg, omgiven av vakter.