– Är du inte rädd när du är i Indien? undrar många när jag är i Sverige.

Nej, faktiskt inte, brukar jag svara men jag förstår varför jag får frågan. Efter den brutala gängvåldtäkten i Delhi 2012 förknippas Indien med våld mot kvinnor. Mina reportage har förutom våldtäkter, även skildrat hustrubränning, misshandel och aborter på flickfoster. Men inget har rört upp så mycket känslor som det om Gira som visades i gårdagens Korrespondenterna.

”Hon är så stark”

”Hennes mod ihop med hennes extrema utsatthet får mitt hjärta att blöda” skrev en tittare som hörde av sig. ”Ingen ska behöva gå igenom något sådant som Gira, men hon är så stark, hon kommer att klara sig”, skrev en annan.

Att som Gira bli såld, våldtagen och misshandlad när man är 13 år, och sen få bära skammen trots att man ägnat åratal åt att få förövarna i fängelse, är svindlande orättvist. Att hon trots detta kämpar vidare för att förhindra att andra råkar ut för något liknande, är djupt beundransvärt.

”Mäns deltagande avgörande”

Och visst finns det hopp för Indiens kvinnor. Viljan till förändring som väcktes med protesterna efter gängvåldtäkten i Delhi lever vidare. ”Jag ÄLSKAR den feministiska bind-mannen!” skrev en annan tittare som sett reportaget om Marunga i Korrespondenterna.

Att indiska män deltar i kampen för jämställdhet är avgörande. Liksom utbildning och egna inkomster för kvinnorna. Något som Marungas maskin skapar genom att tillverka billiga bindor.

När jag träffade Gira slogs jag av hennes lugna beslutsamhet och i hennes lilla gestalt finns en otrolig styrka. Men Giras framtid hänger på en skör tråd. Ingen vill gifta sig med henne och hon upplevs som en stor börda för sin familj eftersom skammen även drabbar dem. Men väldigt många har hört av sig och vill hjälpa Gira, så det ska nog gå bra på något sätt.