”Ingen vet när den här mardrömmen tar slut”, sade president Alberto Fernández på fredagskvällen i ett tal till nationen där han meddelade att den nationella karantänen förlängs till 26 april. Och presidenten vägrar att ge ett definitivt slutdatum för utegångsförbudet.
Stort stöd för presidenten
Många argentinare har nära familjeband till Italien och Spanien – att undvika den sjukvårdskollaps som ägt rum i de sydeuropeiska länderna har därför varit Argentinas fokus från dag ett. President Fernández var tidig med att stoppa internationell flygtrafik och utfärdade nationell karantän redan 20 mars när landet fortfarande bara hade en handfull bekräftade coronafall.
Och presidentens handlingskraft har gett tydliga avtryck på opinionssiffrorna som skjutit i höjden. Under Fernández tal till nationen hörs applåder från lägenhetsfönster – en skarp kontrast till grannlandet Brasilien där president Bolsonaros hantering av coronakrisen orsakat dagliga kastrullprotester och politisk turbulens.
När Fernández tillträdde som president i december 2019 var Argentina ett djupt splittrat land. Fernández hade visserligen vunnit en klar valseger men 40 procent av befolkningen hade inte bara röstat mot Fernández utan avskydde det politiska projekt han representerade. Nu har de kritiska rösterna tystnat.
Reser sig Argentina igen?
Den intensiva diskussion om hur coronaviruset bäst hanteras, som finns i Sverige – och även stora latinamerikanska länder som Brasilien och Mexiko – lyser med sin frånvaro här i Argentina. Istället sker en nästintill total uppslutning bakom president Fernández strategi.
När vänsternationalisterna kom till makten 2003 låg Argentina i ruiner efter den ekonomiska kraschen 2001. Deras politiska projekt under det kommande decenniet handlade om att få landet på fötter igen och lyfta de fattigaste i samhället. President Fernández som tillhör samma politiska rörelse – peronismen – har nu genom coronakrisen fått möjlighet att skriva en ny episk berättelse om hur Argentina reser sig ur askan.
Ökat fokus på sociala frågor
Argentinas regering står inför svåra omförhandlingar av stora utlandslån som den tidigare presidenten miljardären Mauricio Macri lämnat efter sig. Men det ekonomiska undantagstillstånd som nu breder ut sig – med ökande arbetslöshet och fattigdom – kan ge president Fernández bättre argument för en skuldavskrivning.
Coronakrisen innebär en omläggning av den politiska agendan som passar den nya presidentens vänsternationalistiska projekt där argentinarnas hälsa ska gå före ekonomiska vinster. Ett skifte från tekniskt svåra förhandlingar med IMF och utländska fonder till sociala hjälpinsatser och soppkök.
Mer ekonomisk protektionism
Vissa bedömare ser coronakrisen och rörelsen mot stängda gränser och minskad handel som en slutpunkt för den epok av ekonomisk globalisering och ömsesidigt beroende som många tagit för givet. Även detta kan passa Fernández som står för en protektionistisk ekonomisk modell där inhemsk produktion går före gränsöverskridande handel. Och Argentina – en av världens stora matproducenter – har goda förutsättningar att tillgodose befolkningens grundläggande behov även om världsekonomin avstannar och sluter sig.
Coronakrisen och det ekonomiska efterspelet kommer att prägla hela Fernández mandatperiod. Ekonomisk recession står med all säkerhet för dörren – men svårigheter kan förklaras med att det var priset som landet var tvunget att betala för att rädda liv. En nationell uppoffring som blir svår för oppositionen att ifrågasätta och vinna politiska poäng på utan att framstå som kallhamrade cyniker.