Under onsdagseftermiddagen inträffade flera kraftiga explosioner i anslutning till den svenska basen söder om Timbuktu i Mali.
Troligtvis rör det sig om beskjutning med någon form av granatkastare, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande.
Uppgiften bekräftas i ett uttalande från FN. En soldat har dödats och nio skadats, varav fyra allvarligt. Deras identiteter är inte fastställda.
Flera svenskar har skadats, enligt Philip Simon, presschef på Försvarsmakten. Senare korrigerades den uppgiften av honom och det rör sig om en skadad svensk soldat.
– En svensk har skadats lindrigt av glassplitter och ytterligare ett par har andats in rök.
Beskjutningen ska ha varit riktad mot den svenska delen av förläggningen.
– Vi tror att det rör sig om beskjutning med granatkastare, säger Philip Simon.
En skadad soldat från södra skånska regementet P7
En soldat är omhändertagen av den svenska sjukvårdsenheten på plats. Soldatens anhöriga är underrättade och försvarsmakten bekräftar till SVT Nyheter att den skadade personen hör hemma på Södra skånska regementet P7.
Det svenska förbandet ingår i FN-insatsen Minusma och består av ungefär 250 soldater. Huvuddelen av soldaterna bor på på Camp Nobel som är en del av en större FN-förläggning där flera nationer har sin bas. Försvarsmaktens presschef Philip Simon säger till TT att det nu pågår insamling av information kring explosionerna.
Minusma är FN:s just nu farligaste uppdrag. Fram till mars i år har 116 av insatsens personal dödats, 72 av dem i olika attacker och dåd.
8 maliska soldater dödades i går
I går dödades åtta maliska soldater i ett bakhåll i landets centrala delar uppger en malisk säkerhetskälla, rapporterar TT. Det var i samband med att soldaternas fordon körde på en mina som de attackerades.
I november förra året dödades tre personer i Mali, varav en var en FN-soldat, i en attack mot en militärkovoj. Sju soldater i FN-styrkan skadades i attacken.
Svenskarnas uppdrag i Mali
Förbandet samlar in underrättelser till stöd för FN:s insats och riktar in sig på grupper som trotsar den mer eller mindre havererade fredsplanen i landet. Spaningen sker genom samtal, avlyssning, fotografering och från luften med obestyckade obemannade flygplan, som filmar sina mål från uppemot drygt fem kilometers höjd och kan flyga i flera timmar.
Förbandet kan röra sig på såväl marken som färdas i helikopter och verka över stora ytor.
Utvecklingen i Mali
Tuaregrebeller, arabiska rörelser och islamistiska grupper – bland andra al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), Ansar al-Din samt Rörelsen för enhet och jihad i Västafrika (Mujao) – startade ett uppror i norra Mali 2011–2012. De drev ut Malis armé, delvis med vapen från Libyen sedan Muammar Gaddafis regim störtats där. Samtidigt genomfördes en statskupp som försvagade den maliska staten.
Norra Mali, som separatisterna kallar Azawad, har blivit ett laglöst område för smugglare och islamistgrupper, som kidnappat flera västerlänningar – däribland svensken Johan Gustafsson.
Franska trupper skickades till Mali i januari 2013, i en operation kallad Serval, efter att rebeller hotat huvudstaden Bamako. Med hjälp av afrikanska styrkor återtogs de viktigaste städerna i norra Mali. I dag finns en annan fransk styrka i området som bekämpar islamistgrupper i Mali och flera andra länder i området, i ”Opération Barkhane”.
FN:s nuvarande styrka, Minusma, ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan den 1 juli 2013, kort efter det att fredsplanen antogs..
Den 20 juni 2015 skrevs ett fredsavtal under, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt, och förvärrats – även mellan grupper som är del av fredsavtalet. Det har också varit mycket svårt att få grupperna att enas om att ta steget in i det som fredsavtalet kallar DDR-fasen: avväpning och återintegrering.
Den största rebellgruppen, den tuaregledda alliansen CMA, har nu övergett fredsavtalet med regeringen med motiveringen att reformer försenats och våldet ökat.