Enligt ryska säkerhetstjänsten FSB lämnade 261 000 män Ryssland under de första fyra dagarna efter beslutet om mobilisering.

Över 8 000 ryssar tog sig över gränsen till Finland under lördagen, rapporterar Yle. Fyra personer saknade inresetillstånd och greps av finsk polis. De har nu sökt asyl i Finland.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen vill att Sverige och EU utvidgar massflyktsdirektivet, som ger ukrainare skydd i EU, till att också gälla ryska krigsvägrare.

Räknas inte som skyddsskäl

Krigsvägran i sig räknas rent juridiskt inte som ett skyddsskäl, även om den asylsökande riskerar att straffas i hemlandet. Men för ryska krigsvägrare, som kan bevisa att de blivit inkallade, kan det råda särskilda omständigheter.

– Jag gör bedömningen att ryska krigsvägrare i de omständigheter som vi har just nu har ganska bra chanser att få asyl i EU. Det beror på att om en person vägrar att delta i ett krig som betraktas som illegalt, ett folkrättsvidrigt aggressionskrig, då är det ett skäl att få flyktingstatus i EU, säger Bernd Parusel, som forskar om EU:s migrationspolitik vid Sieps.

EU splittrat i frågan

Men EU-länderna är splittrade. Ledande politiker i Tyskland uppmanar ryska krigsvägrare att söka asyl i landet. Medan länder som Estland, Lettland och Litauen och har stängt dörren för ryssar som flyr mobiliseringen.

– Man har argumenterat att ryssar bär ett ansvar för vad den ryska regimen gör och att man inte vill hjälpa dem lämna landet, säger Parusel.

Även om EU skulle välkomna ryska krigsvägrare är det i dag svårt för ryssar att få inresevisum. Och enligt den ryska oberoende nyhetssajten Meduza planerar landet att stänga gränserna för män i vapenför ålder den 28 september.