Det nya förslaget från den permanente rådsordföranden innebär en minskning med drygt 25 miljarder jämfört med EU-kommissionens senaste förslag från i maj. 1 074 miljarder är summan som Michel har fastnat för.
– Jag vill ha ett bättre EU. Det är vår plikt gentemot alla EU-medborgare överallt, förklarar Charles Michel på en presskonferens i Bryssel.
När det gäller lån och bidrag i EU-kommissionens coronastöd ändrar Michel som väntat inte i förslaget om att lägga 500 miljarder euro i bidrag och 250 miljarder i lån. Men han är tydlig med att 70 procent av stödet ska delas ut under de två närmaste åren och 30 procent från år 2023 och framåt.
Sverige vill att allt ska vara lån och fördelningen kopplas mycket mer till den nuvarande krisen, inte andra faktorer.
Fortsatt rabatt
Rådsordföranden ser samtidigt framför sig tre nya direkta intäkter till EU: en plastskatt, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna och en digitalskatt på stora nätjättar.
Fast han vill bara kalla det för avgifter.
– Jag föreslår inte någon skatt, betonar Michel.
Skatter eller avgifter på EU-nivå ogillas skarpt av många länder, inte minst Sverige. Sveriges EU-minister Hans Dahlgren noterar att Michel i sitt förslag också resonerar om en eventuell skatt på finansiella transaktioner.
– Det där är inte bra, säger han.
I förslaget ingår som väntat även bibehållna ”rabatter” på EU-avgiften för Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. De fem länderna betalar in betydligt mer till EU än vad man anser sig få tillbaka och har tydligt uttryckt att man inte accepterar slopade rabatter.
För svensk del handlar det enligt Michels förslag om 798 miljoner euro om året, motsvarande 8,3 miljarder svenska kronor.
– Det kommer inte att räcka för att hålla nere avgiften på samma nivå som nu, säger Hans Dahlgren som ändå ser det som positivt att rabatten finns med.
Hör SVT:s intervju med EU-minister Hans Dahlgren i klippet ovan
Fakta: Coronastödet och långtidsbudgeten
EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd på totalt 750 miljarder euro, bestående av 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån. Pengarna ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058. EU:s permanente rådsordförande vill göra det från år 2026, bland annat med hjälp av intäkter från en gemensam plastavgift, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna samt en ny avgift för multinationella nätjättar.
När det gäller EU:s nästa långtidsbudget för åren 2021–27 har kommissionen föreslagit en summa på 1 100 miljarder euro, jämfört med 1 135 miljarder i ursprungsförslaget från 2018. Permanente rådsordföranden föreslår i sin tur en kompromiss som landar på 1 074 miljarder. I förslagen ingår att Sverige och ett antal andra länder tills vidare får behålla sina rabatter på EU-avgiften.
Källa: Europeiska rådet
