Hur är stämningen i Barcelona?
– Det är väldigt öde. Mångmiljonstaden Barcelona, som jag själv varit i många gånger, där det alltid brukar vara folkliv med restauranger och caféer är nedstängd. Det är ödsligt och kusligt, det är en karantän på ett sätt som det inte är i Sverige. Vi kan röra oss i staden eftersom vi är journalister, men vi har blivit stoppade flera gånger. De har vägspärrar för bilar och ingen som inte måste in för att ta sig till samhällsviktigt jobb får komma in.
Vad tycker invånarna om karantänen?
– Jag har pratat med folk här och det finns en stor förståelse för att man måste ha strikta åtgärder. Man måste rädda så många liv det bara går. Samtidigt undrar folk vad man kan göra mer än vad som redan görs, man vill testa mer vägar. Men sen är alla införstådda med att det här kommer bli förödande för ekonomin.
Hur är inställningen till landets politiker och myndigheter?
– Många är kritiska mot politiker och myndigheter och tycker att de har agerat dåligt. Framförallt tycker många att de handlade för långsamt i början och många menar att krisen har att göra med hur systemet ser ut. Man anser att de inte har haft tillräckligt bra organisation och varit dåligt förberedda på en kris. Många pratar om bristen på skyddsutrustning och pekar på att så många inom vården har blivit smittade.
Vad säger de personer som du har träffat och som jobbar i vården?
– De verkar kämpa på så gott det går. De är väldigt öppna med att det är illa, väldigt illa. Men man har inget val än att jobba på och göra sitt yttersta. Spanien har haft för få anställda inom sjukvården och nu försöker man locka tillbaka personer som jobbat inom vården tidigare. Man hoppas att 50 000 ska ställa upp och komma och jobba inom vårdsektorn på grund av det här.