För Ukrainas del är det den ekonomiska aspekten av spannmålsexporten som väger tyngst, enligt Gilda Hamidi-Nia. Samtidigt har reaktionerna på att fartyget kunnat lämna hamnen i Odessa varit svala.

– Det är klart att man ser det som något positivt – att ekonomin och handeln kommer igång. Samtidigt innebär inte det här avtalet att kriget kommer att ta slut, och det är egentligen det som är den viktigaste frågan här, säger hon.

Enligt Gilda Hamidi-Nia betraktas exporten mer som en framgång för omvärlden än för ukrainarna själva.

Inga garantier trots avtal

Trots att avtalet är på plats finns det inga garantier för en riskfri export. Från ukrainskt håll oroar man sig för en rysk invasion från Svarta havet, samtidigt som Ryssland oroar sig för att fartygen som lägger till i hamnarna ska vara lastade med fler vapen som kan komma att användas i kriget.

Ligger det något i den oron?

– Det är ju ett pågående krig och det är två stridande parter, och det har visat sig att det kanske inte går att lita på varandra. Från ukrainskt håll förbereder man sig för det allra värsta. Bara någon dag efter att avtalet skrevs attackerades hamnen i Odessa. Även om avtalet finns på plats finns det inga garantier.

Krigets närvaro en ofrivillig vardag

Kriget är påtagligt i Odessa, berättar Gilda Hamidi-Nia. SVT:s team får varken filma hamnen, vattnet eller stränderna på grund av säkerhetsrisken och om det skulle pågå något slags militär aktivitet i området. Enligt Gilda Hamidi-Nia är det mycket osäkert på platsen.

Samtidigt pågår det vanliga livet i Odessa och i andra ukrainska städer.

– Nu på morgonen ser vi människor som joggar, gör yoga tillsammans och barn som leker i parkerna. Allt fler restauranger och barer har också öppnat. Det är verkligen en större aktivitet runt om i städerna. Krigets närvaro har blivit en ofrivillig vardag som människor har fått anpassa sig till, säger hon.

Hör mer om läget i Odessa från Gilda Hamidi-Nia i klippet ovan.