– Även om det inte är klart att det blir hans sista mandatperiod har han själv hintat åt det hållet. De allra flesta bedömare som jag talat med, tror att vi nu ser är slutet på Putineran, säger Carl Fridh Kleberg.

Men det är samtidigt stor osäkerhet om framtiden, eftersom det inte finns någon tydlig efterträdare.

– För det första finns ingen given efterträdare. Putin har inte själv antytt att han har någon kronprins eller kronprinsessa som skulle ta över. Dessutom finns ingen opposition som har någon större chans att vinna ett val.

Han har redan gjort 18 år vid makten. Vad är bilden av honom i Ryssland?

– Det är viktig att påpeka att Putin är populär i Ryssland. Man beskriver det som ett passivt stöd. Det är inte brinnande, men många ryssar gillar Putin och hans politik. Men framför allt är han som en sorts nationell ikon, en symbol för ett starkare Ryssland i världen.

– Men det finns också en känsla att han kan inte sitta hur länge som helst.

Olika fraktioner kämpar

Carl Fridh Kleberg säger att det finns främst två fraktioner i Kreml som kämpar om makten.

Han nämner en inriktning som är ”teknokratisk” – marknadsliberala ekonomer som inte vill se en allt för stor statlig inblandning.

På den andra sidan finns ”silovikerna”. Det är folk ur säkerhetstjänsten, polisen, militären som Putin själv tillhört, berättar Fridh Kleberg. 

– De här två lägren kivas om makten. Ibland är den ena starkare eller svagare. Flera experter som jag talade med i Moskva förra veckan när jag var där, sa att just nu ligger teknokraterna bra till att få till en arvtagare.

Carl Fridh Kleberg berättar det brukar vara lukrativt att vara kompis med Putin. Många av Putins nära vänner är rika och har höga maktpositioner.

– Mycket av frågan om en arvinge, att lämna över det här på något sätt, handlar om att säkra att Putin själv och han kompisars framtid inte hotas på något sätt av den som kommer efter.