Brevbomberna har skickats till bland annat Ukrainas ambassad i Madrid, till en flygbas och till den spanske premiärministerns privata residens. Spaniens stöd till Ukraina efter Rysslands invasion är ett tänkbart motiv bakom attackerna som nu utreds som terrorbrott. Det menar terrorexperten Hans Brun.
– Men det är viktigt att inte låsa fast sig vid en teori. Det kan vara allt ifrån någon som är missnöjd med de här institutionerna till en mer avancerad planering som är kopplad till kriget, där man vill störa det spanska stödet till Ukrainas kamp mot Ryssland.
– Valet av måltavlor är intressant, man har fått i väg ganska många försändelser till viktiga institutioner. Det tyder på en viss grad av planering och förmåga att få ihop tillräckligt med material. Om fler sådana här försändelser dyker upp blir det intressant att följa vilken typ av måltavlor som attackeras och i så fall var, säger Hans Brun.
Målet är att oroa allmänheten
Brevbomber har använts sedan åtminstone 1970-talet av bland annat terrorister. Det mest kända exemplet är kanske den så kallade Unabombaren Theodore John ”Ted” Kaczynski som spred skräck i USA med brevbomber han skickade till flygbolag, universitet och privatpersoner. Mellan 1978 och 1995 skickade Kaczynski iväg totalt 16 bomber i vad han kallade en protest mot civilisationens angrepp på vildmarken omkring honom. Kaczynskis bomber dödade 3 personer och skadade 23.
– Syftet med brevbomber är annars framförallt att man vill att det ska bli offentligt och att allmänheten ska bli oroad, säger Hans Brun.
Måste kontrollera varje brev
Att brevbomberna i Spanien har upptäckts först när breven kommit fram till ambassader, residens och företag är inte förvånande, menar Hans Brun. Att gå igenom varje kuvert manuellt är nämligen i stort sett det enda sättet att upptäcka potentiellt farliga försändelser.
– Posten runt om i världen hanterar så enormt många brev vilket gör att man har begränsade möjligheter att upptäcka den här typen av försändelser. Det säkraste och enklaste stället att gå igenom breven är hos mottagaren, till exempel en ambassad, ett parlament eller ett företag. Det är därför man lägger resurserna där.
Hör Hans Brun i klippet ovan besvara tre frågor om brevbomberna i Spanien.
