Tichanovskaja åt på måndagsmorgonen frukost med EU-ländernas utrikesministrar — ett tungt bevis på stödet för hennes kamp mot diktatorn Aleksander Lukasjenko, som trots stora protester utropat sig till segrare i det ifrågasatta presidentvalet i augusti.
– Sanktioner är väldigt viktiga i vår kamp, för sanktioner är en del av det tryck som kommer tvinga de så kallade myndigheterna att inleda en dialog med oss, säger den nu landsflyktiga presidentvalskandidaten efter frukosten i Bryssel, enligt nyhetsbyrån AFP.
Låst om sanktioner
Än så länge är dock läget fortsatt låst när det gäller de sanktioner mot Lukasjenkos regim som EU-ledarna i princip redan enats om. En lista på 40 namn har tagits fram över personer som ska vägras inträde och få eventuella tillgångar i EU frysta.
Cypern håller emellertid emot och vägrar ge klartecken så länge som EU-ledarna inte samtidigt kan ta liknande beslut även mot Turkiet.
Därmed slutade även måndagens utrikesministermöte utan beslut.
– Jag är faktiskt väldigt besviken. När det verkligen behövs så klarar inte EU av att fatta ett sådant beslut. Det är väldigt synd, säger utrikesminister Ann Linde (S) efter måndagens möte i Bryssel.
Turkisk borrning
Den cypriotiska regeringens motstånd beror på Turkiets provborrningar efter olja och gas utanför den icke erkända utbrytarrepubliken Nordcypern. Det har redan medfört EU-sanktioner, som dock Cypern nu vill utöka ordentligt.
Utrikesminister Nikos Christodoulides talade på måndagsmorgonen om vikten av konsekvens — men viker fortfarande inte.
Toppmöte avgör?
Frågan är knivig. Sanktioner mot Turkiet — som är medlem i Nato och av stor betydelse för EU:s migrationspolitik — är betydligt känsligare än sanktioner mot ett redan isolerat Belarus.
Dessutom ska relationerna till Ankara diskuteras i detalj som huvudämne på veckans EU-toppmöte under torsdag-fredag, vilket gör att många länder vill undvika beslut om Turkiet före det.
”Var modiga”
Svetlana Tichanovskaja hade gärna sett snabbare besked från utrikesministrarna.
– Vid mötet bad jag dem att vara modigare i sina beslut, säger hon enligt AFP.
Fakta: EU-sanktioner mot Belarus
EU har i olika omgångar infört sanktioner mot personer och företag i Belarus (Vitryssland), främst i form av visumförbud och frysande av eventuella tillgångar i EU. Listan innehöll som mest upp mot 250 namn, med president Aleksander Lukasjenko i spetsen.
Sedan en rad politiska fångar släppts hävdes emellertid merparten av sanktionerna i början av 2016. För närvarande återstår endast ett vapenembergo samt sanktioner mot fyra personer — tidigare inrikesministrarna Vladimir Naumov och Jurij Sivakov, förre säkerhetsrådschefen Viktor Sjejman samt Dmitrij Pavlitjenko, tidigare chef för polisens snabbinsatsstyrka.
Efter årets presidentval har dock skarpa krav höjts på återinförda sanktioner. En lista har förberetts på minst 40 namn, men har ännu inte formellt godkänts.