Inte sedan kalla kriget rustar stormakterna så mycket på kärnvapnen till havs som de gör nu. I veckan upprepade USA:s försvarsminister Ashton Carter sitt budskap: kärnvapenavskräckning är kärnan i USA:s säkerhet. Moderniseringen av kärnvapnen har högsta prioritet, sa han när han besökte en flygbas i delstaten North Dakota.

– Om vi inte byter ut de här systemen kommer de helt enkelt att åldras ännu mer och bli farliga, opålitliga och ineffektiva, sa försvarsminister Carter i veckan.

Avskräckning i havet

USA ska bland annat utveckla en ny typ av ubåt som kommer att ersätta de atomdrivna Ohio-ubåtarna som byggdes under det kalla kriget. De kallas strategiska ubåtar eftersom de bär ballistiska missiler med lång räckvidd. De är utrustade med kärnstridsspetsar.

Ubåtarna gömmer sig i havet och kan avfyra missiler mot viktiga mål långt bort – till exempel stora städer och viktiga militära installationer. Tanken är att de strategiska ubåtarna ska avskräcka en fiende från att attackera.

Om USA blir anfallet klarar ubåtarna den första attacken eftersom de gömmer sig i havet. Få känner ubåtarnas position och de kan då avfyra sina missiler. Ubåtarna har så kallad ”second strike capability.”

– USA:s kärnvapenprogram är grundvalen för vår säkerhet, tillika försvarsdepartementets högst prioriterade uppdrag. För även om det är en enastående bedrift att kärnvapen inte använts i krig under de över sju årtiondena sedan 1945, kan vi aldrig någonsin ta det för givet. Detta är också skälet till att jag i dag vill tala med er om hur vi gör förändringar och investerar för att bibehålla denna grundval, sa USA:s försvarsminister Carter.

”Kontrast till president Obamas löfte”

Den första av tolv nya amerikanska ubåtar kommer att göra sitt första uppdrag om 15 år – om planen blir verklighet. Tanken är att de nya ubåtarna ska användas till 2080-talet. Det är investeringar på nästan 900 miljarder kronor, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. En svensk försvarsbudget är 50 miljarder om året.

Samtidigt har USA:s president Obama sagt att det långsiktiga målet är en kärnvapenfri värld. Han sa det första gången i Prag 2009. Uttalandet hade stor betydelse för att han fick Nobels fredspris. Shannon Kile som är chef för Sipris kärnvapenprojekt är bekymrad över utvecklingen.

– USA:s långtgående planer på att modernisera sin ubåtsflotta står i bjärt kontrast till president Obamas löfte om att reducera kärnvapnens roll. Detta visar att kärnvapenavskräckning förblir centralt för USA:s nationella säkerhetsstrategi på obestämd tid, säger han.

Ryssland ligger före

Ryssland har redan börjat fasa ut sina kärnvapenubåtar från det kalla kriget. Flottan har sjösatt tre nya ubåtar av typen Borey. Planen är att det ska bli åtta ubåtar av samma typ. Men det finns obekräftade

uppgifter att det kan bli ännu fler, enligt Sipri. Det är okänt vilka belopp Ryssland satsar på de nya ubåtarna. Men Ryssland har ökat sina försvarskostnader dramatiskt.

– Rysslands nya strategiska ubåtsflotta kommer att kunna bära betydligt fler kärnvapenspetsar än de ubåtar som för närvarande är i drift. Detta visar på en ökad satsning på havsbaserad kärnvapenavskräckning från Rysslands sida, säger Shannon Kile på Sipri.

Indien och Pakistan oroar

Indien fortsätter att utveckla sina strategiska ubåtar så att de också har en så kallas ”second- strike capability”. Den första ubåten testades 2014. Den andra byggs just nu. Det finns även planer på en tredje. Indien utvecklar också avancerade ubåtar som kan avfyra ballistiska missiler med längre räckvidd

Det finns obekräftade uppgifter att Pakistan utvecklar kryssningsmissiler med kärnstridsspetsar som kan avfyras från deras franskbyggda ubåtar. Vissa länder uppfattar att Pakistan vill tävla med Indien som sedan 2014 har kärnvapenbärande ubåtar. Det är en oroande utveckling, enligt Shannon Kile på Sipri.

– Det må vara en överdrift att säga att Indien och Pakistan kapprustar med kärnvapen, men bägge länderna utvecklar de facto nya havs-, mark- och luftbaserade kärnvapenstyrkor i och med att de oavbrutet utökar sin kärnvapenarsenal. Denna trend utgör ett långsiktigt hot mot den strategiska stabiliteten i Sydostasien, säger han.

Nordkorea testar

Nordkorea har gjort två kärnvapentester i år. De har en testubåt som de utvecklar för att ha kapacitet att avfyra ballistiska missiler från. Uppgifterna om Nordkoreas kärnvapenprogram är knapphändiga och inte bekräftade. USA:s försvarsminister sa i veckan att han ser en ny typ av kärnvapenhot växa fram.

– I dag är det ett lugnande faktum att den mest troliga användningen av kärnvapen inte är ett omfattande kärnvapenkrig av klassiskt kalla kriget-slag, utan snarare ett obetänksamt genomförande av mindre men likafullt fruktansvärda attacker, till exempel av Ryssland eller Nordkorea, för att försöka tvinga en konventionellt överlägsen motståndare att retirera eller överge en allierad under en kris, sa försvarsminister Ash Carter.

Nya president bestämmer

USA:s kärnvapenplaner fram till 2080-talet gäller även nya ballistiska missiler på land, det nya bombplanet B-21 Raider och nya modellen av frifallande bomber som förvaras på flygbaser i Europa.

Men de kommande investeringarna kommer att landa i knät på USA:s nya president som tar över kärnvapenkoderna den 20 januari nästa år. Vem det blir återstår att se.