Jeremy Hunt slopade – bara tre dagar efter att han tillträtt – de planer på omfattande skattesänkningar i Storbritannien som fick Liz Truss regering i gungning. Om draget räcker för att hon ska kunna sitta kvar på posten återstår att se.
Regeringen stakar nu ut ”en ny kurs för tillväxt”, twittrar Liz Truss i samband med beskedet om att skattelättnaderna skrotas.
”Det brittiska folket vill med all rätta ha stabilitet”, skriver hon om framtidsplanen, som först var tänkt att presenteras i november. Men det blev mer bråttom än så och beskedet kom redan på måndagen.
Brittiska tidningar spekulerar knappt längre om hon kommer tvingas att avgå, utan när detta sker.
Genom att överge sina omdiskuterade skattesänkningar, som skulle finansieras med lånade pengar, anses Truss i praktiken redan ha övergett sin egen politik. Vissa gissar att hon kommer att tvingas bort om några dagar, andra att hon har veckor på sig, eller månader. Men själv har hon inga planer på att lämna sin post.
– Jag tänker leda partiet i nästa val, säger hon till BBC.
Anonyma avgångskrav
Från hennes konservativa politikerkollegor höjs dock röster om att hon bör avgå, visserligen anonyma.
– Det är klart nu, vi kan inte vinna, säger en icke namngiven regeringskollega och anhängare till Truss, skriver BBC.
En parlamentsledamot som stödde Truss när hon valdes i somras säger till Politico att ”det känns som slutet”.
– Jag tror att hon är borta nästa vecka.
Under veckan väntas Liz Truss sitta i möten på 10 Downing Street för att försöka övertyga sin partigrupp i underhuset om att hon ska få mer tid.
Truss skulle eventuellt kunna räddas av det faktum att ingen vill ha ytterligare ett internt partiledarval så nära inpå det förra. Det finns dock snabbare sätt att välja ny partiledare – som också skulle bli nästa premiärminister – utan att alla partimedlemmar får säga sitt, skriver BBC. Rishi Sunak och Penny Mordaunt, som Truss besegrade i partiledarvalet i somras, nämns som möjliga efterträdare.
Opinionsundersökningar vittnar om att stödet för konservativa Tories rasat till katastrofala nivåer sedan hon tillträdde den 6 september. Oppositionspartiet Labour däremot, med Keir Starmer i spetsen, har enligt flera mätningar över 50 procents stöd.
