När Turkiets ambassadör i Sverige, Yönet Can Tezel, får frågan om Sverige kommer att bli medlem i Nato säger han att detta ”förhoppningsvis kommer att ske” men att det beror på Sveriges engagemang i frågan.
I juni slöt Sverige och Finland en skriftlig överenskommelse med Turkiet som ska bana väg för att Turkiet ska lyfta sitt veto i Natofrågan.
– Folk frågar mig: när kommer Turkiet att godkänna detta? Frågan är snarare – när kommer Sverige att uppfylla kraven? De är väldigt tydliga och kan inte tolkas på så många olika sätt, säger Yönet Can Tezel i programmet.
Trycker på utlämningar
Turkiets president Erdogan har flera gånger sagt att Sverige måste utlämna de personer som Turkiet menar är terrorister.
Ambassadören Yönet Can Tezel håller i ”30 minuter” fast vid den ståndpunkten. Han vill inte låsa sig vid ett visst antal personer.
– Sverige måste utlämna personer baserat på de bevis som ges, säger han och betonar att svenska myndigheter jobbar ärligt med frågan och att detta är det rätta för Sverige att göra.
Turkiet kan blocka
Paul Levin, föreståndare vid institutet för Turkietstudier, menar att ambassadörens uttalanden befäster Turkiets ursprungliga förhandlingsposition där man betonat vikten av utlämningar.
– Erdogan och Turkiet har trumfkort där det är upp till dem att ratificera eller inte ratificera den svenska ansökan. Det finns inget sätt att tvinga dem, det enda Sverige kan göra är att visa god vilja, säger han och fortsätter:
– Det är fullt möjligt att Turkiet inte kommer att röra på sig innan nästa års val.
Levin tror att Sverige kommer att trycka på den överenskommelse som Sverige, Finland och Turkiet slöt i juni.
Där står det angivet att Sverige ska ta itu med Turkiets utvisningsbegäranden av terrormisstänkta ”snabbt och noggrant” i enlighet med internationella konventioner, men det finns inget som anger om Sverige förbinder sig att lämna ut personer.
