Produktionssystemet för grisar är uppbyggd som en pyramid. I toppen är det ett ganska litet antal avelsgårdar som säljer sina smågrisar till gårdarna längre ned i pyramiden. Om avelsgrisarna är smittade tar sig de multiresistenta bakterierna lätt vidare till resten av grisgårdarna och ända ner till slaktgrisarna som vi äter.
Avelsgrisar testades inte
2008 var det bara ett fåtal människor i Danmark som smittats med MRSA CC398 även kallad gris-MRSA. Och ingen av grisarna i toppen av avelspyramiden hade MRSA. Men under sex avgörande år, mellan 2008 och 2014, blev grisarna i avelspyramidens topp inte testade för multiresistenta bakterier. Detta samtidigt som fler och fler slaktgrisar upptäcktes vara smittade och antalet smittade människor också ökade markant.
Danska livsmedelsverkets egna rådgivare från Danmarks Tekniska universitet påpekade gång på gång att de danska avelsgårdarna borde testas för MRSA. Men myndigheten valde istället att lyssna på grisindustrin som inte ville att avelsgrisarna skulle testas.
Bönder motsatte sig tester
Kampen om avelstoppen började 2010 då danska livsmedelsministern blev oroad över att 16 procent av de danska slaktgrisarna visade sig bära på den multiresistenta bakterien MRSA CC398. Ministern begärde då en plan från Livsmedelsverket om hur man kunde bekämpa den ökande spridningen.
Myndigheten skickade frågan vidare till sina rådgivare på universitetet och experterna svarar att man som minimum borde undersöka avelsgårdarna i toppen av avelspyramiden. Men de danska böndernas intresseorganisation motsatte sig detta.
I dokument som nu granskats skriver de att de inte vill få avelsgårdarna MRSA-stämplade på grund av de ekonomiska konsekvenser detta skulle kunna innebära. Avelsgrisarna är resultatet av 100 års avelsarbete, en dansk exportsuccé och värda stora summor.
Undantag för avelsgårdar
Livsmedelsverket lyssnade på industrin och undantog just avelsgårdarna vid de undersökningar som gjordes på de danska grisgårdarna.
Samma sak hände 2012 när Folketinget och en ny livsmedelsminister återigen ville ha besked från danska livsmedelsverket om vad man kan göra för att bromsa spridningen av gris-MRSA. Myndigheten bad sina rådgivare om hjälp och de säger igen att man ska undersöka avelstoppen. Men just den uppmaningen valde livsmedelsverkets chefsveterinär att stryka innan rapporten nådde Folketinget.
Sex av tio avelsgrisar smittade
2014 beslutade så slutligen ytterligare en ny livsmedelsminister, utan att rådfråga livsmedelsverket först, att avelstoppen i den danska grisproduktionen ska testas för multiresistenta bakterier.
Undersökningen visar att hela 63 procent av avelsgrisarna nu var smittade. Under de sex år som avelsgrisarna inte undersöktes ökade andelen smittade avelsgrisar från noll procent till 63 procent.
Tusentals danskar smittade
Under 2008 upptäcktes det bara ett fåtal människor i Danmark som smittats med gris-MRSA. Under 2014 registrerades 1.200 nya smittade danskar. Sammanlagt beräknas nu över 12.000 danskar bära på gris-MRSA som gör dem resistenta mot en del antibiotika. Hos svagare individer kan de mulitiresistenta bakterierna även skapa allvarliga och till och med dödliga infektioner.
MRSA CC398 verkar vara mycket ovanligt inom den svenska grisproduktionen – hittills har bara ett enda fall konstaterats. Däremot har det påträffats flera fall av människor i Sverige som bär på bakterien.