Godkännandet röstades genom trots upprepade varningar, hot och protester från Turkiet. Resolutionen stöddes nästan enhälligt.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hade inför omröstningen sagt att ett erkännande skulle skada banden mellan länderna ”diplomatiskt, ekonomiskt, politiskt, affärsmässigt och militärt”.
Turkiets nytillträdde premiärminister Binali Yildirim kallade så sent som på morgonen i dag omröstningen för ”irrationell” och ”ett test för vänskapen mellan länderna”.
Förbundsdagens talman Norbert Lammert fördömde de turkiska påtryckningarna och uppmanade Turkiet att bearbeta sitt förflutna och söka försoning med armenierna, rapporterar tv-kanalen ZDF.
Mordhot
Talmannen fördömde också de hot, till och med mordhot, som riktats mot ledamöter i Förbundsdagen, särskilt ledamöter med turkiskt ursprung.
Lammert sade att man självklart accepterar kritik men att hot som syftar till att påverka den fria åsiktsbildningen i Förbundsdagen är oacceptabla.
Ledamoten Gregor Gysi från vänsterpartiet Die Linke sade att ”vi äntligen måste kalla det vad det var, ett folkmord”. Han påpekade också att Tyskland var allierat med det Osmanska riket och på det viset bidrog till massakrerna.
Cem Özdemir, ledare för miljöpartiet Die Grünen, stödde också uttalandet.
– Att vi i det förflutna var medskyldiga till detta fruktansvärda brott får inte innebära att vi idag blir medskyldiga till lögnerna om det, sade han.
Symoliskt viktig
Omröstningen är symboliskt viktig eftersom det handlar om just Tyskland, ett land med starka historiska band med Turkiet, säger Afram Yakoub, ordförande i Assyriska riksförbundet.
– Turkiet kommer inte att bli ett demokratiskt pluralistiskt land om man inte gör upp med sin historia. Det verkar som att folk nu fått upp ögonen för de anti-demokratiska tendenserna i Turkiet, säger Yakoub till TT.
Även svenska riksdagen
Fler än 20 länder, däribland Frankrike och Ryssland, har erkänt folkmordet på armenier. Sveriges riksdag beslutade 2010 att erkänna massakrerna som ett folkmord, men regeringen – varken den dåvarande borgerliga eller den nuvarande rödgröna – har fattat det officiella beslut som krävs för ett erkännande.
FOLKMORDET I DET OSMANSKA RIKET
Folkmordet i det Osmanska riket under första världskriget benämns ofta som Armeniska folkmordet eller, av framförallt assyrier och syrianer, som Seyfo.
De flesta som mördades, omkring en miljon människor, var armenier. Men även andra kristna minoriteter, som assyrier, syrianer, kaldéer och greker mördades.
Majoriteten av dem som överlevde folkmordet 1915–1923 flydde det Osmanska riket, som i stort sett tömdes på sin kristna befolkning.
Den 24 april 1915 beskrivs som folkmordets startdatum. Då deporterades, fängslades och mördades flera hundra armeniska politiska, intellektuella och religiösa ledare i den dåvarande huvudstaden Konstantinopel. Datumet högtidlighålls varje år.
Därefter inleddes tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd. Hundratusentals människor dog av hunger och godtyckligt våld under påtvingade dödsmarscher genom ökenområden. Kvinnor våldtogs, fördes bort och såldes på slavmarknader eller tvångskonverterades till islam.
Källa: Forum för levande historia.