Det är påfallande ofta som ryska medier sprider nyheter som blåser under kritiken mot Merkels flyktingpolitik.
Ryskägda Sputnik och RT Deutsch med redaktioner i Berlin gav stort utrymme åt ”fallet Lisa”. En 13-årig flicka med rysk bakgrund i Berlin var borta i flera dagar från sin familj, hon anklagade sedan asylsökande för att ha våldtagit henne.
Ryska medier ansåg att tyska myndigheter inte gjorde tillräckligt mot asylsökandes brottslighet. Men det visade sig att flickan i det här fallet hade hittat på anklagelserna.
LÄS MER: TV- Därför ska du bry dig om jätten Tyskland
Stöd till flyktingmotståndarna AFD
Ryska medier och deras tyskspråkiga versioner lyfter fram brott bland asylsökande från Syrien, Irak och Afrika. Och ryska medier kritiseras för att ge stort utrymme åt partiet Alternativ för Tyskland AFD, som är flyktingmotståndare.
LÄS MER: Valduellen hela Tyskland väntat på
Men de vill också lätta på de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland på grund av Krim- och Ukraina-kriget.
Målet: Försvaga Merkel
– Vi ser hur man vill misskreditera Tyskland och förbundskanslern Merkel, som är EU:s kanske viktigaste politiker. Det är ett försök att försvaga hela EU, anser Stefan Meister, expert på relationerna med Ryssland vid Utrikespolitiska institutet i Berlin.
LÄS MER: TV- Varför lockar Merkel unga väljare?
– Vi har inga 100-procentiga bevis att Ryssland ligger bakom, men vi vet att ryska militära underrättelsetjänsten har avdelningar som arbetar med hackarangrepp och att sprida desinformation, säger Stefan Meister.
Ryska medier förnekar
Rysslands regering förnekar att man försöker påverka det tyska valet. När vi besöker redaktionen för Sputnik i Berlin värjer man sig mot propagandaanklagelserna.
– Vi betalas av ryska staten, men också andra länder har liknande utlandsradio, och vi tar inga order från Kreml, säger Marcel Joppa på redaktionen.
Han medger att Sputnik ger stort utrymme åt flyktingmotståndarna i AFD och åt Vänstern/Die Linke.
LÄS MER: Har du koll på Tyskland? Gör vårt quiz!
– Vi ger de mindre partierna mer plats eftersom våra läsare och lyssnare söker alternativ till vad de stora tyska medierna har, och där handlar det nästan bara om de stora partierna, säger Marcel Joppa.
Hackarangrepp har förekommit
Den tyska förbundsdagens mejlsystem angreps av hackare 2015 och stora mängder av politikernas e-post kopierades då. Gruppen APT28 i Ryssland pekades då ut av den tyska säkerhetspolisen för att ligga bakom, och polisen varnar för att fler hackarangrepp kan komma att ske.
Läget inför det tyska valet
CDU största parti
Opinionsmätningar visar att Angela Merkels kristdemokratiska parti, CDU, tillsammans med systerpartiet CSU i Bayern, blir största partialternativ i valet till förbundsdagen den 24 september.
CDU/CSU har mellan 36 och 37 procent av de tillfrågades väljarstöd i de flesta mätningarna men ligger klart under resultatet från valet 2013 då CDU/CSU fick 41,5 procent av rösterna.
SPD näst största parti
Socialdemokraterna, SPD, blir enligt mätningarna näst största parti och ligger mellan 20-23 procent. Vid senaste valet fick SPD 25,7 procent av rösterna. Partiledaren Martin Schulz utmanar Angela Merkel om kanslersposten.
AFD kommer in
Tredje största parti kan det högernationalistiska Alternativ för Tyskland, AFD bli. Mätningarna visar mellan 9 och 11 procent. Vid valet 2013 fick AFD 4,7 procent av rösterna.
FDP kommer tillbaka
Även det liberala partiet FDP som inte tog sig förbi förbundsdagens 5-procentspärr vid valet 2013, ligger i mätningarna på mellan 9 och 11 procent och kommer sannolikt att återvända till riksdagshuset i Berlin efter valet i år.Vid förra valet fick partiet 4,8 procent av rösterna.
Vänstern ökar
Vänsterpartiet Die Linke hamnar på 9-10 procents stöd av de tillfrågade och visar en ökning från valet 2013 då partiet fick 8,6 procent av rösterna.
De Gröna ligger still
De Gröna ligger stabilt kring 8 procent av de tillfrågades stöd. Vid valet 2013 fick partiet 8,4 procent av rösterna. Partiet kom in i förbundsdagen första gången 1983 och har som mest haft 10,7 procent av rösterna vid valet 2009.
Sex partier kommer in
42 partier ställer upp i valet men bara sex av dem väntas klara parlamentets gräns på fem procent. Förra valet 2013 kom bara fyra partier in i förbundsdagen. Det liberala partiet, FDP, slogs sensationellt ut efter at ha suttit i alla regeringar utom fyra sedan 1949.
Det högernationalistiska partiet, AFD, bildades under våren 2013 och hamnade strax under 5 procent vid valet i september 2013.
Många osäkra väljare
Men analytiker varnar för osäkra siffror eftersom mellan 40 och 50 procent av de tillfrågade säger sig vara osäkra på vad de ska rösta på och ingen vet om de tillfrågade svarar sanningsenligt på frågorna.
Koalitioner
Ingen av partierna kommer att få egen majoritet och måste därför bilda en koalitionsregering.
I Tyskland har det varit den vanligaste formen av regering sedan 1949.
Spärr till parlamentet
En spärr på 5 procent infördes efter andra världskriget för att stärka demokratin. Alltför många små partier försvårar regeringsbildningar. Weimarrepublikens partisplittring och ekonomiska kaos banade väg för Hitlers maktövertagande 1933. I Sverige finns en gräns på 4 procent och åtta partier finns representerade i den svenska riksdagen.