Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Första världskrigetsförhållanden”. Hör Joakim Paasikivi om situationen längs frontlinjen i Donbas. Foto: SVT/TT/AP

Inga förändringar vid fronterna: ”Första världskrigetförhållanden”

Uppdaterad
Publicerad

Den senaste veckan har man inte sett några terrängförändringar vid krigsfronterna i Ukraina – men kriget har blivit allt mer blodigt och mer långdraget – framför allt längst frontlinjen som drar sig från Cherson i syd till Luhansk och Donetsk-fronten i öst.

– Det kan närmast liknas vid riktigt förskräckliga, leriga första världskrigetförhållanden, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT.

Den 11 november lyckades Ukraina utföra en blixtoffensiv i Cherson och återta kontrollen över stora delar av regionen i söder, som varit under rysk kontroll sedan i våras. Men sedan dess har krigets utveckling varit oförändrad och inga större offensiver har genomförts av vare sig Ukraina eller Ryssland som gjort att terräng har bytt hand.

Blodspillan har dock inte haft något avbrott, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Tvärtom så har kriget blivit allt mer blodigt – och utdraget.

Kriget i Ukraina

Här pågår striderna

Trots framgång i Cherson, pågår fortsatt strider mellan ukrainska och ryska eller rysk-stödda styrkor i flera städer, bland annat i Luhansk och Donbass-regionen. Mest intensiva är striderna dock i Donetsk där ryska styrkor försöker ta sig fram mot Bachmut och Siversk.

– Båda sidorna har sannolikt förstärkt sina förband upp emot Donbass som slåss i det som närmast kan liknas vid riktigt förskräckliga, leriga första världskrigetsförhållanden, säger Paasikivi.

Stor blodspillan på den ryska sidan

Det är dock omöjligt att säga exakt hur många som har stupat och skadats i dessa strider, då få oberoende uppgifter når oss. Det förefaller dock vara fler stupade på ryska sidan.

– Där verkar man vara okänslig för egna förluster, säger Paasikivi.

Detta beror sannolikt på att många av de soldater som sätts in vid de blodigaste frontlinjerna är fångar som är rekryterade av den ökända paramilitära Wagnergruppen.

”Svårt att veta hur skör den ryska armén är”

Det som förvånar överstelöjtnant Joakim Paasikivi är att Ryssland fortsätter att gå in med stora resurser på ställen där det är svårt att se vad den taktiska eller operativa nyttan skulle vara.

– Det är möjligt att ett element kan vara att Wagnergruppen vill profilera sig i dessa områden men det är svårt att se att det skulle ha en egentlig praktisk betydelse, säger han.

För Ukraina är nästa mål dock lite tydligare. Man vill lyckas med en offensiv i Charkiv, lik den man utförde i Cherson, och tidigare i Kiev. Ryssarna drog sig tillbaka, vilket var en viktig vändning i kriget.

– Får man ett genombrott där också, då skulle det kunna betyda att den ryska Donbassfronten skulle kunna hotas, men det är svårt att veta hur skör den ryska armén är när den väl sätts under hård press.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet