Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vilka andra alternativ finns för att slå ut ryska drönarna? Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap, förklarar hur Rysslands drönarstrategi kan påverka kriget framöver. Foto: Reuters/TT/SVT

Ukraina sänker ryska drönarattacker – till ett högt pris

Uppdaterad
Publicerad

Under nyårshelgen stod Ukraina mål för flera ryska drönarattacker. Totalt avfyrades närmare 80 drönare. Samtliga sköts ner av det ukrainska motståndet, men priset är högt. Nu frågar sig experter om den ekonomiska kostnaden kan trötta ut västs donationsvilija – och vapenlager.

– Man ska inte skjuta det absolut dyraste på det billigaste om man inte är absolut tvungen, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. 

Det kostar sju gånger så mycket att skjuta ner en drönare som det kostar att avfyra den. Det uppskattar militärstrategiska konsultfirman Molfar. Militäranalytiker frågar sig nu om Ukrainas kostsamma försvarstaktik är hållbar ekonomiskt eller om den i längden spelar Ryssland rakt i händerna.

Sedan krigets start beräknar man att Ryssland avfyrat uppemot 600 drönare. En frekvent använd iransk Shahed-136 drönare kostar ungefär 210 000 kronor att producera – en luftvärnsrobot som bemöter attacken mellan en och fem miljoner, enligt New York Times uträkningar

Paasikivi: Ekonomiska resonemang knepiga

Ukrainska styrkor är generellt förtegna kring exakt vilka militära medel man sitter på då man inte vill röja kritisk försvarsinformation. Det gör att exakta kostnader är svåra att beräkna. Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi kan ekonomiska resonemang kring krigets kostnad vara knepiga. 

– Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten, säger han.  

Ser du att Rysslands intensiva drönarattacker skulle kunna vara en taktik för att dränera Ukraina ekonomiskt? 

– Det tror jag inte. Ukraina betalar inte för robotarna, det gör vi. Frågan är snarare om man kommer dränera väst, men det finns inga tecken på det. 

Västs vapenlager historiskt små

Enligt Paasikivi är det stora problemet inte pengarna – utan vapenlagren. Efter Kalla kriget är västliga vapenlager historiskt små. Det försöker Ryssland utnyttja genom att skjuta så mycket att västs industriella kapaciteten inte ska räcka till. Men även ryska ammunitionslager tryter.

Enligt rapporter arbetar Kreml och det iranska styret för att etablera gemensam drönarproduktion i Ryssland. Något som kan medföra avsevärd press mot det ukrainska luftvärnssystemet. Varken Ryssland eller Iran har bekräftat uppgifterna.

Enligt Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap, är ett sådant samarbete osannolikt, men inte omöjligt.

– Det som talar emot det är att Iran har sagt att man försett Ryssland med de här drönarna före kriget och att man nu förhåller sig neutralt. Det blir svårt att hävda om man flyttar produktionen av drönarna till Ryssland.

Hör hur Rysslands drönarstrategi kan påverka kriget framöver i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.