Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
När SVT:s Elin Jönsson kom till Ryssland på 90-talet gjorde hennes vänner allt för att slippa militärtjänstgöring. Nu upprepar sig metoderna från förr. Foto: Enno Ladwig/SVT

Allt fler ryssar vägrar strida: ”Alla försöker rädda sig själva”

Uppdaterad
Publicerad

Ryssland förbereder enligt analytiker en andra stor mobilisering på upp till flera hundra tusen män. Samtidigt vägrar allt fler ryssar att skickas till fronten.

– Nu försöker man med olika metoder för att få frisedel, som att medvetet bryta ett ben eller muta en läkare, säger SVT:s tidigare Rysslandskorrespondent Elin Jönsson.

Videofilmerna på sociala medierkanalen Telegram är brutala. En film visar en man som lägger upp ett ben på en trappa och sekunder senare hoppar hans kamrat på benet så att det bryts. En annan film visar hur en man höjer en slägga och drämmer till en kamrats arm. Det här är metoder som många ryssar känner till sedan förr.

På 1990-talet, då tiotusentals unga män skickades till den ryska delrepubliken Tjetjenien för att slå ner en militant självständighetsrörelse, var det många som tog till drastiska metoder för att få slippa tjänstgöring. Då som nu finns det unga män som inte vill kriga.

Kriget i Ukraina

– Alla försöker rädda sig själva eller sitt barn, säger Oksana i Moskva, som själv har en son i vapenför ålder.

Oksana, som egentligen heter något annat, berättar att det tidigare var mycket enklare att få frisedel. Då var korruptionen utbredd och det behövdes bara en mindre summa pengar i rätt ficka för att slippa skickas till fronten.

Rätt till vapenfri tjänst

Men i motsats till vad många tror går det att slippa kallas in utan att ta till drastiska metoder. Enligt den ryska grundlagen har man rätt att göra vapenfri tjänst. Och den som har kallats in kan överklaga sin inkallelse i en domstol, enligt Elena Popova, som driver Rörelsen för medvetna vapenvägrare i Sankt Petersburg.

De tror inte att de kan göra något utan tror att de måste acceptera det. De möts av hot och manipulation. Man hotar med fängelse och använder olika påtryckningar och man måste förklara för personen att du kämpar för något som är din lagenliga rätt. Det är inte brottsligt, säger hon.

Anonymt

Popova berättar att många är omedvetna om sina rättigheter och först när de varit en vända vid fronten kontaktar henne. Organisationen har skapat möjligheter att kontakta dem anonymt för rådgivning och flera av deras volontärer är själva gamla vapenvägrare.

– Då erbjuder vi dem att vägra på grund av sin övertygelse (vapenvägra). Tyvärr är det många som i det här läget inte vågar kämpa vidare.

Enligt Elena har ingen som åberopat rätten till vapenfri tjänst hittills dömts till fängelse.

Se videon där SVT:s Elin Jönsson pratar med Oksana om metoder som används för att undvika att bli inkallad.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet