Uppgift: Dödsoffer under massprotester i Sudan

Uppdaterad
Publicerad

Massprotester mot militärkuppen i Sudan pågår runt om i det afrikanska landet. Minst tre personer rapporteras ha skjutits ihjäl av sudanesiska säkerhetsstyrkor.

”Revolution, revolution”, skanderar demonstranterna som har samlats i tusental i huvudstaden Khartum.

Det är Sudans läkarförening som rapporterar att två människor skjutits till döds under protesterna. Ett av offren sköts i huvudet och det andra offret i magen, enligt organisationen.

Säkerhetsstyrkornas dödsskjutningar rapporteras ha ägt rum i huvudstadens Karthums tvillingstad Omdurman, där protesterna inleddes på lördagen.

Både FN och USA hade inför protesterna uppmanat kuppmakarna att undvika konfrontation.

Marschen i Omdurman inleddes sedan demokratiaktivister manat folket till massprotester mot måndagens militärkupp.

– Vi kommer inte att låta oss styras av militären. Det är vårt budskap, sade människorättsaktivisten Tahani Abbas, inför att demonstrationerna skulle starta.

FN har träffat kuppmakare

Proteströrelsen hoppas på hundratusentals deltagare i demonstrationerna mot måndagens kupp och det våld som kuppmakarna utövat.

Säkerhetsstyrkor har slagit ned tidigare protester mot kuppen med skarp ammunition och tårgas och redan före lördagens demonstrationer fanns uppgifter om att närmare 30 dödsoffer krävts hittills.

FN:s särskilda sändebud till Sudan, Volker Perthers, träffade i fredags en av de ledande generalerna i kuppen. Efter mötet skrev han på Twitter att han betonade behovet av lugn och att kuppmakarna måste tillåta fredliga protester.

Han tillade i ett separat uttalande att FN-missionen i Sudan aktivt koordinerar medlingsförsök för att få till stånd en dialog.

Premiärminister i husarrest

Kuppen i Sudan – då premiärminister Abdalla Hamdok och andra ledande politiker greps eller sattes i husarrest – leddes av general Abdel Fattah al-Burhan.

Enligt kuppmakarnas plan ska Sudan ledas av militären och ett teknokratstyre fram tills dess att demokratiska val hålls sommaren 2023.

Så sent som 2019 ledde omfattande protester till att Sudans hårdföre president Omar al-Bashir störtades efter 30 år vid makten. Då inrättades ett övergångsstyre under ett styrande råd, med general al-Burhan som ordförande.

I kuppen intog militären Sudans statliga tv- och radiokanaler. Samtidigt blockerades stora vägar, medan internet ströps för många sudaneser.

Kort efter kuppen förklarade general al-Burhan i direktsändning att det råder undantagstillstånd i landet och att både regeringen och det styrande rådet har upplösts för att ”korrigera revolutionens riktning”.

Fakta: Sudan

Sudan har ett förflutet som brittisk koloni. Genom Nilen spelade landet en viktig geostrategisk roll för bland annat bevattningen i Egypten.

Sudan blev självständigt 1956, därefter följde decennier av konflikter och inbördeskrig. I juli 2011 delades landet och Sydsudan bildades. Tvister och oroligheter har fortsatt härja området.

2019 störtades den hårdföre presidenten Omar al-Bashir, som hade styrt landet sedan 1989, efter omfattande protester. al-Bashir har åtalats av internationella brottmålsdomstolen ICC för krigsbrott i provinsen Darfur.

Efter Omar al-Bashirs fall etablerades ett övergångsstyre i form av ett civil-militärt råd och en civil regering.

Det oljerika Sudan har omkring 43 miljoner invånare. Huvudstaden heter Khartum.

Källa: UI/Landguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.