Uppgifter: Irans moralpolis läggs ned

Uppdaterad
Publicerad

Iran har beslutat upplösa moralpolisen uppger landets riksåklagare till den iranska statliga nyhetsbyrån Irna, enligt nyhetsbyrån AP.

– Det är högst anmärkningsvärt – men frågan är vad det egentligen innebär, säger SVT:s utrikesreporter Gilda Hamidi-Nia om beskedet. 

Oklarheterna växer efter att riksåklagare Mohamed Jafar Montazeri sagt att  landets moralpolis läggs ned. I samband med en konferens i den för shiamuslimer heliga staden Qom sade han att moralpolisen ”inte har någonting att göra med rättsväsendet” och att den hade ”lagts ned”. Några ytterligare detaljer framkom dock inte.

– Rättsväsendet fortsätter att övervaka beteenden på samhällsnivå, sade Montazeri.

Den statliga tv-kanalen al-Alam förnekar dock Montazeris besked, rapporterar CNN, och säger på söndagseftermiddagen att ”inga myndighetsföreträdare har sagt att (moralpolisen) läggs ner. Utländska medier har försökt att tolka rikssåklagarens ord som att den islamska republiken kapitulerar i frågan om hijab och sedlighet”.

SVT:s utrikesreporter Gilda Hamidi-Nia menar att beskedet att den ökända moralpolisen avvecklas är anmärkningsvärt, men att det är högst oklart vad det betyder i praktiken för människor i Iran.

– Det finns risk att den (moralpolisen) bara slukas och fortsätter inom någon annan institution som Basijmilisen eller Revolutionsgardet.

Uppdrag: ”Bekämpa laster”

Irans moralpolis i dess nuvarande form inrättades 2005, men har existerat sedan den islamiska revolutionen 1979 då prästerskapet grep makten. Den utgörs av både män och kvinnor och har uppdraget att patrullera gatorna för att ”bekämpa laster” – i synnerhet se till att kvinnor täcker sitt hår med slöja.

– När de griper någon sker det ofta under mycket våldsamma former och kvinnor är livrädda för dem eftersom man inte vet vad som ska hända med en. Du kan bli misshandlad, bortförd och utsatt för olika slags repressalier, säger Gilda Hamidi Nia.

Oklar effekt

Slöjtvånget och moralpolisens hårdföra metoder har varit en av drivkrafterna bakom de senaste månadernas folkliga protester mot regimen. Observatörer bedömer att närmare 450 människor har dödats i de brutala försöken att stoppa demonstrationerna och att 14 000 gripits.

– Om det här är ett sätt från regimens sida att få protesterna att upphöra är för tidigt att säga. Och frågan är om det ens går – under de här veckorna har myndigheterna visat att de är beredda att ta till mycket hårda metoder mot människor på gatorna – inte minst mot kvinnor utan slöja, säger Gilda Hamidi-Nia.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.