Åtta år har gått sedan Barack Obama valdes till president, en händelse som på många håll tände ett hopp om att USA skulle ikläda sig rollen som fredsmäklare snarare än beväpnad världspolis. Men förhoppningarna att USA skulle kunna lösa de globala kriserna grusades, för riktig så blev det inte.
”Allvarlig situation”
– Det ser snarare ut som att det blir värre. Så det är en ganska allvarlig situation som Obama lämnar efter sig, säger Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet till Ekot.
När han tillträdde i januari 2009 ”ärvde” Obama fyra militära konflikter med direkt amerikansk inblandning från sin företrädare George W Bush. Närmare bestämt i Afghanistan, Irak, Somalia och Pakistan. De är fortfarane olösta, och under Obamas presidentskap har USA engagerat sig i ytterligare tre: Libyen, Jemen och Syrien.
Blodigast sedan kalla kriget
Enligt Erik Melander är förhoppningarna om en snar lösning av dessa krig små. Faktum är att de tre senaste åren är de blodigaste sedan kalla krigets slut om man räknar i antalet dödsoffer för väpnade konflikter. Undantaget år 1994 då folkmordet i Rwanda gjorde att antalet döda tillfälligt rusade i höjden ännu mer.
Och allra blodigast är krigen i de länder där USA engagerat sig: Syrien Irak och Afghanistan, visar UCDP:s konfliktindex som årligen sammanställer data från konflikter runt om i världen.
Fler skyldiga
Ett dystert facit för en president som gick till val på att försöka lösa världens kriser och som mindre än ett år efter tillträdet i Vita Huset tilldelades Nobels fredspris. Trots besvikelsen i omvärlden menar Erik Melander att man inte bör lägga för stor skuld på Barack Obama. Kritiken bör främst riktas mot idén om att skapa fred med hjälp av vapen.
– Det viktiga nu tycker jag är att dra lärdomar av att den här typen av krigföring inte verkar fungera. Han fick ärva ett antal väldigt svåra konflikter från sin företrädare, han visste inte riktigt vad han skulle göra med dem och det man försökte fungerade inte. Så det vi behöver göra nu är att ta ett steg tillbaka och se att det här är inte ett rimligt sätt att främja säkerhet och utveckling.