– Vi ska utreda maktmissbruk, korruption och försök att hindra rättvisans gång, säger New Yorkdemokraten Jerrold Nadler, ordförande i representanthusets justitieutskott, till tv-kanalen ABC.
Utskottets granskning uppges gå långt bortom det som undersöks i den så kallade Rysslandsutredningen, om rysk påverkan på valrörelsen 2016.
– Vi har sett attacker mot pressfriheten, pressen har kallats folkets fiende, vi har sett attacker mot justitiedepartementet, FBI och domare. Allt detta är nedbrytande för våra friheter, för en fungerande statsapparat och vårt konstitutionella system, säger Nadler.
Lovade att granska
Bland dem som i veckan får brev med uppmaningar om att lämna ifrån sig dokument finns presidentens son Donald Trump junior samt Allen Weissberg, som är finanschef för företagsgruppen Trump Organization, enligt Nadler. Troligen kommer även Vita husets tidigare stabschef John Kelly, Trumps tidigare juridiske rådgivare Don McGahn och ett antal Trumpbolag kontaktas, rapporterar nyhetskanalen CNN.
Genom att dra igång utredningen uppfyller Nadler det löfte som flera partikamrater utfärdade i samband med höstens kongressval, nämligen att granska USA:s president ordentligt. I valet vann Demokraterna majoriteten i representanthuset vilket innebär att partiet från och med januari, då den 116:e kongressen inleddes, innehar talmansposten och ordförandeskapet i alla utskott.
Politiskt motstånd
Det har presidenten fått känna på. Talman Nancy Pelosi visade på tufft motstånd i förhandlingarna som rörde gränssäkerhet och nedstängningen av statsapparaten i januari. Och i förra veckan frågades presidentens brottsdömde, tidigare advokat Michael Cohen ut i kongressen inför tv-kameror.
Utfrågningen av Cohen fortsätter i veckan bakom stängda dörrar. Parallellt vill det mäktiga utredningsutskottet granska hur det gått till när presidentens rådgivare och svärson Jared Kushner fått en mycket hög säkerhetsklassning som ger honom tillgång till topphemligt material.
Fakta: Så styrs USA
Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta ”checks and balances” (ungefär kontroll och balans).
Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen.
Presidenten utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.
HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.
Källa: USA:s konstitution