Budgetförslaget hade tillräckligt med röster i senaten för att gå igenom.
Nu har även USA:s representanthus godkänt den budgetöverenskommelse som banar väg för att statsapparaten kan öppna igen, rapporterar Reuters.
Överenskommelsen – som bland annat ökar de statliga utgifterna med 300 miljarder dollar under en tvåårsperiod och låter staten fortsätta sin upplåning i sex veckor – godkändes med 240 ja-röster mot 186. In i det sista var det osäkert om den skulle få grönt ljus, eftersom många republikaner i kammaren är upprörda över den skenande statsskulden.
President Donald Trump väntas skriva under budgetöverenskommelsen inom kort.
Andra gången
Det var för andra gången på bara några veckor som USA stängde ner sin statsapparat. Stoppet började vid midnatt, 06 lokal tid och höll alltså bara i sig i några timmar.
Det var ett maratonanförande av senator Rand Paul som gjorde att budgetdebatten i senaten drog ut på tiden så pass att tidsgränsen midnatt passerades. Vid det klockslaget löpte den senaste kompromissen om USA:s statsbudget ut.
Skuldtaket är den gräns för hur mycket pengar staten får låna upp, överskrids den riskerar statskassan att sina.
-Jag är här för att visa på den ömma punkten. Jag vill att det ska kännas obehagligt, att folk ska tvingas stå till svars hemma (i sina delstater), sade republikanen Paul från talarstolen, enligt tidningen The New York Times.
Fakta: Skuldtaket i USA
USA:s kongress har sedan en lagändring 1917 haft mandat att sätta ett tak för hur stor skuld staten får ha.
Under större delen av 1900-talet har kongressen godkänt höjningar utan stort motstånd. Men i takt med en växande statsskuld har en höjning av skuldtaket blivit en alltmer politiskt laddad fråga. Nu har statsskulden överskridit hisnande 20 600 miljarder dollar, motsvarande 170 000 miljarder svenska kronor.
Om inte politikerna i kongressen enas om att höja USA:s skuldtak tar pengarna slut hos finansdepartementet. Då kan USA tvingas ställa in betalningar för federala utgifter till bland annat sjukvård, försvar och sociala förmåner. En utebliven höjning kan få katastrofala ekonomiska konsekvenser och leda USA in i en ny era av lågkonjunktur och arbetslöshet.
Källa: USA:s finansdepartement, The Washington Post. US Debt Clock