Applåderna ville inte ta slut när Beatrice Fihn, ICAN:s generalsekreterare och Setsuko Thurlow, som vid 13 års ålder överlevde bombningen av Hiroshima och sedan vigt sitt liv åt att berätta om kärnvapen, mottog diplom och medalj.
– Tillsammans har vi gjort nedrustning till en demokratifråga och vi stöper om internationell lagstiftning, säger Beatrice Fihn, under Nobelföreläsningen.
”Vansinne att styras av kärnvapen”
– Vi tackar alla som engagerar sig för en värld befriad från det hemska hotet. Det är vansinne att låsa oss styras av de här vapnen.
Hon frågade sig också:
– Ska kärnvapnen försvinna, eller vi? Det ena eller det andra kommer ske. Den enda förnuftiga vägen är att eliminera risken för att hela mänskligheten utplånas av en impulshandling i plötslig vrede.
Hon menar att risken för att kärnvapen ska användas är större idag än vid kalla krigets slut.
Ett sårat ego kan utplåna städer
Det finns fler kärnvapenländer, terrorister och cyberkrig, enligt henne.
– Allt detta äventyrar vår säkerhet. Att vi sluppit kärnvapenkrig är inte tack vara klokt ledarskap, utan tack vare tur. Förr eller senare, om vi inte agerar, tar turen slut.
– Ett ögonblicks panik eller vårdslöshet, en feltolkad kommentar eller ett sårat ego, skulle kunna leda till att hela städer utplånas.
Hon konstaterar att det skulle räcka med att en bråkdel av de kärnvapen som finns används för att sot och rök skulle göra jordens yta kall, mörk och torr i mer än ett decennium. Något som skulle förstöra skördar och göra att miljarder människor skulle riskera svält.
ICAN – I can
Nobelkommitténs ordförande, Berit Reiss-Andersen konstaterar att ICAN lyckats skapa ett nytt engagemang bland vanligt folk i kampen mot kärnvapen.
– Organisationens förkortning är kanske inte någon slump. I CAN, jag kan, säger hon vid prisutdelningen i Oslo.
– Kärnvapen är så farliga så det enda raka är att arbeta för att de försvinner och destrueras, säger hon.
Vill få fler att skriva på kärnvapenförbu
Ican var drivande bakom den FN-konvention om kärnvapenförbud som antogs i somras. Nu fokuserar man på att få så många stater som möjligt att ratificera det avtalet.
Prissumman på 9 miljoner kronor är ett välkommet bidrag. En del av prispengarna ska användas till ett projekt som lanseras under Nobelhelgen och som innebär att Ican kampanjar extra intensivt under tusen dagar för få kärnvapenförbudet att träda i kraft.
Sverige har inte skrivit på avtal
Hur verksamt är ett förbud om de länder som har kärnvapen inte deltar?
– Internationell rätt fungerar även normativt, säger Beatrice Fihn.
Hon tar förbud av andra sorters vapen som exempel – kemiska, biologiska, landminor och klusterbomber.
– Finns det en internationell norm om hur man ser på den här sortens vapen så måste även de stater som står utanför förhålla sig till den. I USA har man till exempel börjat följa internationella regler om klusterbomber även om USA inte är medlem i det avtalet. Så vi ser att det har en praktisk påverkan.
Sverige har ännu inte skrivit på avtalet om kärnvapenförbud.
– Det är tråkigt om Sverige inte kan skriva på ett avtal och stå upp mot förbudet av massförstörelsevapen. Samtidigt vet jag att det pågår en utredning.