En fråga som bidragit till missnöjet med Syriza är den uppgörelse med grannen Nordmakedonien, som efter grekiska krav gick med på att byta namn från Makedonien.
Ny demokrati röstade nej till förslaget som bara hade stöd av fyra av tio greker. Partiet utlovar också skattesänkningar för småföretagare och medelinkomsttagare, de grupper som drabbats hårdast av Syrizas skattepolitik.
Gyllene gryning förlorar stöd
De högerextrema vindarna tycks dock ha avtagit i Grekland. Nynazistiska Gyllene gryning tappade närmare 60 procent av sitt stöd i EU-valet.
Alexis Tsipras och hans vänsterparti Syriza tog hem en storseger i valet 2015. Han kandiderade ursprungligen på att stoppa nedskärningar, men har själv tvingats acceptera nödlån och åtstramningskrav från EU.
Grekland har under Syrizas styre återhämtat sig en del efter flera år av ekonomisk kris, och den höga arbetslösheten är på väg ned. Landet dras dock fortfarande med Europas största statsskuld.
Fakta: Greklands kris
2009: Greklands regering larmar om att statsskulden är dubbelt så stor som beräknat. En revidering visar att den uppgår till 15 procent av BNP – att jämföra med 3 procent vilket är taket inom EU.
2010: Grekland ber om hjälp och beviljas i maj motsvarande cirka 1 000 miljarder kronor i stödlån i utbyte mot stora besparingar i de offentliga finanserna.
2011: I oktober förbereds ett andra stödpaket på omkring 1 200 miljarder kronor, där en del av pengarna från det föregående ingår.
2015: Greklands parlament säger ja till villkoren för att få ut ett tredje stödlån på cirka 800 miljarder kronor.
2016: Euroländernas finansministrar godkänner skuldlättnader på kort sikt för. IMF pressar på för att en del av statsskulden ska skrivas av.
2018: Beslut om skuldlättnaderna kommer i juni. Stödprogrammet löper ut den 20 augusti, men Grekland står kvar under skärpt finansiell övervakning.
Källa: TT