USA ökade 2016 sina försvarsutgifter för första gången sedan 2010. Det visar den senaste rapporten från Sipri, Stockholm International Peace Research Institute. Även i Europa fortsatte ökningen.
– USA:s ökning beror mest på en eftersläpning i den komplicerade budgetprocessen under president Obamas sista år, säger Aude Fleurant, chef för Sipris projekt om vapen och militärutgifter.
USA ökar
2010 var de amerikanska militärutgifterna som högst. Även om utgifterna ökat 2016 ligger kostnaderna för försvaret nu 20 procent lägre än 2010.
– Främst handlar det om en modernisering av kärnvapnen i USA, men även flottan och flygvapnet har krävt stora summor för att uppgraderas, säger Aude Fleurant till SVT Nyheter.
Ryssland har nu gått om Saudiarabien och ligger på tredje plats i topplistan. På grund av minskade oljeinkomster och kriget i Jemen har Saudiarabien tvingats dra ner på sina försvarsutgifter med 30 procent.
LÄS MER: Färre kärnvapen- men mer träffsäkra
Ryssland har ökat sina försvarsutgifter med 6 procent men har sänkt takten i upprustningen. Även i Ryssland har det handlat om modernisering.
– Ryssland har betala tillbaka en stor engångssumma som de var skyldiga försvarsindustrin. De fördubblade sina militära kostnader på tio år. Den anmärkningsvärda ökningen möjliggjordes under de goda åren av ekonomiskt uppsving. Minskade oljeinkomster och en försvagad ekonomi har tvingat Ryssland att inte fortsätta att öka i samma takt, säger Aude Fleurant.
Rysslands militärutgifter utgör 10 procent av Natos totala utgifter och mindre än en tredjedel av Natos försvarskostnader i Europa, enligt Sipri.
LÄS MER: Experten: Ryssland inget seriöst hot mot Nato
Kina har andraplatsen när det gäller försvarsutgifter i världen och är nu även en betydande exportör av vapen. Skälet till den omfattande upprustningen handlar om att man vill vara en erkänd maktfaktor i regionen.
Spektakulär tillväxt
– Kina har sedan slutet på 1980-talet lagt ungefär 2 procent av sin bruttonationalprodukt, BNP, på militärutgifter. Och med den spektakulära tillväxt landet haft har även militärområdet fått mycket höga nivåer, säger Aude Fleurant.
USA:s krav på Nato
USA:s president Donald Trump har uttryckligen krävt att de övriga Natoländerna lägger 2 procent av sin BNP på försvaret. Förutom USA – där 3,3 procent av landets BNP utgör kostnader för försvaret – är det bara Estland, Frankrike och Grekland som motsvarar kravet.
Het potatis
Tyskland har ökat sina försvarsutgifter men inte till den nivå som Nato kräver och detta är en het potatis inför förbundsdagsvalet i höst.
– Vi har inte sett så stor ökning av världens militärutgifter sedan andra världskriget. Även när det gäller vapenhandel noterar vi de högsta siffrorna sen kalla kriget. Det ger inte mycket anledning till optimism för situationen i världen framöver, säger Aude Fleurant, forskare på Sipri.