USA:s president Joe Biden säger att arresteringsordern är ”rättfärdigad” och en viktig markering. Han poängterar dock samtidigt att USA inte är medlem av ICC. EU beskriver ordern som ”bara början” och Storbritannien välkomnar också domstolens beslut.
Mängder av misstänkta ryska krigsförbrytelser och människorättsbrott utreds i kriget. Detta fall handlar om massförflyttningar av ukrainska barn till Ryssland.
Arresteringsordern innebär att den ryske presidenten skulle kunna gripas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som är anslutna till ICC.
”Delikat historia” i Sydafrika
Enligt folkrättsprofessorn Mark Klamberg kan en ”delikat historia” uppstå i sommar då Putin förväntas delta på ett toppmöte i Sydafrika, som är med i ICC.
– De kommer vara i en knipa i augusti. De vill stå värdar för toppmötet, men å andra sidan vill de nog visa att de följer domstolens begäran om arresteringsordern.
Enligt Klamberg har dock Sydafrikas regering tidigare vägrat gripa personer som är efterlysta av ICC.
ICC-åklagaren Karim Khan besökte nyligen ett barnhem i Ukraina där det inte längre fanns några barn utan bara tomma vaggor och sängar. Han vill tro att man någon gång kommer att kunna ställa Rysslands president inför rätta.
”Titta på Milosevic”
-Titta på Milosevic, Karadzic, Mladic eller Charles Taylor säger han, syftandes på dömda krigsförbrytare från det forna Jugoslavien samt Liberia.
Varken Ryssland, USA eller Ukraina är medlemmar i ICC, men i ett tidigt skede av kriget släppte Ukraina in domstolens utredare i landet för att utreda misstänkta förbrytelser. Då gavs domstolen också jurisdiktion på ukrainsk mark.
I Kiev välkomnas arresteringsordrarna medan USA har en infekterad relation till just ICC.
När åklagare i Haag försökt utreda krigsbrott i Afghanistan har USA svarat med sanktioner mot dem. Kongressen har också stiftat lagar som ska skydda amerikanska militärer från internationella rättsprocesser.
Javascript är avstängt
Fakta: ICC
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har sitt säte i Haag i Nederländerna. Den dömer i mål om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
ICC inledde sin verksamhet 2002 och är ett komplement till Internationella domstolen i Haag (ICJ). ICJ dömer i mellanstatliga tvister och ICC dömer individer som har begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten eller varit medskyldiga i folkmord.
Domstolen aktiveras genom att en internationellt utsedd åklagare får en misstänkt person utlämnad från ett land där brottet begåtts, från det land där vederbörande är medborgare eller från ett tredje land om samtycke finns från någon av de två förstnämnda staterna.
När ICC kom till sågs det som en milstolpe i strävan för ett internationellt rättssystem. Men med åren har den allt mer kommit att kritiseras, bland annat för att vara politiserad. Det har också förekommit kritik mot att en övervägande del av dess arbete har riktats mot Afrika.
USA har återkommande motsatt sig domstolens arbete. 2020 riktades amerikanska sanktioner mot ICC-åklagaren Fatou Bensouda när hon ville utreda möjliga krigsbrott under USA:s krig i Afghanistan.
(TT)