Under kalla kriget ansågs Finland vara en bro mellan öst och väst. Sovjetunionen försökte lägga sig i den finska utrikespolitiken men erbjöd även ekonomisk hjälp genom energiförsörjningen. Vid den här tiden kom många finska varor från den sovjetiska industrin. Då hade de båda länderna en alldeles speciell relation, säger Vladimir Gel'man, statsvetarprofessor på Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitetet.

Samtidigt närmade sig Finland alltmer det som senare skulle bli den Europeiska unionen.

– Efter Sovjets fall ändrades situationen dramatiskt. Finland gick med i EU 1995 men behöll de ekonomiska banden med Ryssland. De blev även mindre beroende av Moskva – inte alls på samma sätt som under Sovjettiden.

”Kommer antagligen inte att reagera direkt”

Nu är ländernas intressen motstridiga, menar Vladimir Gel’man. Han tror att ett eventuellt finskt Natomedlemskap kommer att leda till ökade spänningar mellan Finland och Ryssland.

– Ryssland vill verkligen inte att Finland ska gå med i Nato och ryska myndigheter har redan uttryckt sig väldigt kritiskt. Men jag tror att de är alldeles för upptagna med Ukraina just nu och kommer antagligen inte att reagera direkt.

Föredrar att vara under Natos paraply

Enligt Vladimir Gel’man väger samstämmigheten mellan de politiska partierna i Finland tyngre än oron över Rysslands reaktion.

– Som jag har förstått det är den finska politiska eliten medveten om de eventuella riskerna, men föredrar ändå att vara under Natos paraply.

Klicka på klippet för att höra mer av statsvetarprofessorn Vladimir Gel’man och se mer om Finlands relation till Ryssland i Utrikesbyrån: Finland nästa? i kväll på SVT Play från kl 19.30 eller i SVT2 kl 22.00.