Regeringen har med anledning av sommarens koranbränningar meddelat att man överväger ändringar i ordningslagen. Syftet är att göra det möjligt att stoppa manifestationer som kan störa rikets säkerhet. Men enligt grundlagsexperten Mikael Ruotsi skulle ett sådant förbud vara svårt att genomföra inom den nuvarande lagstiftningens ramar.

– Det förutsätter större lagändringar. Det hade ju varit konstigt att förbjuda att uttrycka sig på ett visst sätt på en demonstration, men tillåta det i andra sammanhang. Slutligen riskerar vi att ha mindre och sämre yttrandefrihet.

Det är redan idag fullt möjligt att begränsa demonstrationsfriheten, men Ruotsi påpekar att sådana åtgärder endast är avsedda för kritiska lägen, exempelvis krig eller pandemier, och att det kräver beslut om undantagstillstånd från regeringen.

– Det finns däremot ingenting som kan berättiga att granska på förhand vad folk tänker säga eller göra under en demonstration och på basis av detta vägra tillstånd att demonstrera. Det krävs överlag inget tillstånd för att ordna en demonstration, även om man förstås ska ansöka om det för att undvika böter.

”Svårt att tolka koranbränningar som hets mot folkgrupp”

Enligt Ruotsi är kontexten avgörande för frågan om koranbränningar juridiskt går att tolka som hets mot folkgrupp.

– Det är en sak när en person som flytt en islamistisk regim bränner koranen som en form av kritik. En annan sak när man, driven av islamofobiska motiv, gör det framför en moské under Eidfirandet.