Irmeli Parkkinen bor i Karlskoga i Örebro län, i en stad där cirka 12 procent av innevånarna är sverigefinnar. Hon är ordförande i den lokala finska pensionärsföreningen Tähti.

Irmeli berättar att hon saknar tiden före pandemin, när Tähti arrangerade sammankomster av olika slag för stadens sverigefinska seniorer.

– Vi ordnar aktiviteter för dem, så att de får tala sitt eget språk. Det har en stor betydelse för dessa äldre finska människor, som inte talar svenska, eller talar bara lite svenska, säger Irmeli.

Tähti har cirka hundra medlemmar, och tidigare hade föreningen aktiviteter varje vecka. Sedan början av mars har man pausat de flesta av aktiviteterna. Många större och mindre evenemang, som man sett fram emot tillsammans, har avbokats.

Ensamhet och isolering oroar

Irmeli säger att alla inte riktigt förstått varför dagarna har blivit så ensamma. En äldre man har flera gånger undrat att vem är det som har bestämt att han ej ska bjuda hem folk.

– Han kan inte riktigt förstå det. Och jag svarar, att det är regeringen, och så Folkhälsomyndigheten, men han förstår inte det. Det är ju hans hem, och då får han väl bjuda hem vem han vill, säger Irmeli med en suck.

Mest oroar hon sig för alla de seniorer som inte haft andra aktiviteter än det som händer – eller hände – i föreningen Tähti.

– På något sätt måste man tvinga sig själv ut, bort från soffhörnet, att man inte blir kvar där och sitter, konstaterar hon.