Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom studien, där man har mätt mängden prat kring barn i åldern 0-4 år. Tillsammans har de analyserat över 40 000 timmar inspelat ljudmaterial i barnens närmiljö.

I studien ingår barn från 12 länder, som är utspridda över sex olika kontinenter, där samhällsstrukturer och levnadsvillkor ser olika ut. En del av barnen lever i flerspråkiga miljöer. Iris-Corinna Schwarz konstaterar att även flerspråkighet är en faktor som försvann i datamängden.

– Det spelar ingen roll om barnen växer upp med ett språk eller flera språk. Det är hur mycket tal som barnet exponeras för som spelar roll.

Tidigare forskning har visat att barnens förmåga att prata påverkas av deras socioekonomiska bakgrund. Enligt studien ”Everyday language input and production in 1,001 children from six continents” är dock mängden prat runt barnet det som har störst betydelse för dess förmåga att själv lära sig prata.

Schwarz menar att resultaten är positiva eftersom samtalen med barnet är något som enkelt går att påverka, till skillnad från socioekonomisk status.

Förutom mängden tal påverkar barnets ålder, för tidig födsel eller dyslexi hur väl barnet kan utveckla sitt tal.