På vår temasida ”Kepskampen” ger vi dig en bakgrund om kepsdebatten – och berättar hur man kan hjälpa elever som har så svårt att sålla bort ljud- och ljusintryck att de inte klarar av att gå till skolan.
Få huvudbonader väcker så starka känslor som kepsen. Och många skolor har regler kring kepsens vara eller inte vara. Enligt SVT:s enkät i Norrköping är det en tredjedel av skolorna som förbjuder eleverna att bära keps.
Beteendevetaren Anna Sjölund reagerar starkt när hon hör det:
– Vi är i år 2018. Så rimligtvis borde den här tanken att man tar av sig hatten för överheten, den borde vara borta idag, säger hon.
Många argument
Hon tycker att många av argumenten för ett kepsförbud är märkliga, till exempel att det skapas bakteriehärdar eller att det är viktigt att se eleverna i ögonen.
– Det finns många argument men det blir orimligt när man ser det ur elevens perspektiv.
Keps sållar bort ljud- och ljusintryck
Många elever, ungefär 10 procent, har problem med att sålla bort ljud- och ljusintryck. De hör till exempel allt bakgrundsljud i klassrummet eller störs väldigt mycket av solreflexer. De kan också uppleva att lysrören blinkar som stroboskåp. För vissa gör starka ljud eller starkt ljus till och med fysiskt ont.
– Då kan en keps hjälpa till att skärma av. Det finns enormt mycket studier kring det här. Istället för att skolan köper in en skärm så har ju eleven själv med sig sitt hjälpmedel. Så är det ju också väldigt budgetvänligt, säger Anna Sjölund.
Attityderna förändras
Men SVT:s enkät visar också att attityderna börjar förändras. Flera skolor uppger i enkäten att de har ändrat sig och numera tillåter eleverna att bära keps. En förklaring som flera rektorer ger är att det finns många elever som använder keps, luva och liknande för att skärma av intryck.
Och nu har det dessutom skapats en rörelse i sociala medier som heter #rörinteminkeps. Det är en rörelse som sprids bland personer som arbetar med barn och ungdomar med olika neuropsykiatriska diagnoser, och även bland ungdomar som själva har de här svårigheterna och deras anhöriga.
Beteendevetaren Anna Sjölund anser att det är en fråga om tillgänglighet. Och att man till och med kan prata om det i termer av diskriminering.
– Jag har ju glasögon. Det är mitt hjälpmedel. Och hur skulle det bli om vi införde ett glasögonförbud?
Diskriminering eller inte?
Kepsen har samma funktions för de här eleverna som har svårt att sålla bort intryck, så kallad ”intrycksallergi”, som glasögonen har för en person med synnedsättning, anser Anna Sjölund.
– Och då hamnar ju frågan om kepsen i ett helt annat sammanhang. Då skulle ett kepsförbud till och med kunna räknas som diskriminering. Det vore intressant att titta på tycker jag.