Att fästingar kan sprida olika sjukdomar känner de flesta till. Färre vet att fästingbett även kan leda till köttallergi.
Det är kolhydraten alpha-gal som finns i fästingarnas mag- och tarmkanal som är boven. Den som får in alpha-gal via huden vid ett fästingbett kan utveckla allergiantikroppar mot sockermolekylen.
Det kan leda till att man inte längre tål så kallat rött kött, det vill säga kött från gris, nötkreatur, lamm och vilt eftersom det också innehåller alpha-gal.
Svenska forskare
I Sverige var det forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset som först kunde bevisa kopplingen mellan fästingbett och köttallergi.
– Det var forskare i Australien och USA som först upptäckte att det fanns ett misstänkt samband mellan köttallergi och fästingar. Några år senare kunde vi visa att alpha-gal finns i fästingarnas mag- och tarmkanal och att svenskar också är drabbade, säger Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom upptäckten.
Allergigåta
Hennes forskarkollega Maria Starkhammar är allergispecialist på Södersjukhuset och har träffat många patienter med köttallergi.
– Det som är så spännande och som har varit lite av en allergigåta är att immunförsvaret normalt inte reagerar på alpha-gal om vi äter rött kött och får in ämnet i vår mag- och tarmkanal. Men när vi exponeras för alpha-gal via fästingbettet i huden så kan kroppen uppfatta alpha-gal som något främmande som vi måste försvara oss mot. Då kan vi bli allergiska mot rött kött, säger Maria Starkhammar.
Magont och nässelutslag vanliga symptom
De flesta köttallergiker drabbas av kliande utslag, magsmärtor, illamående och diarré. Hälften får även den svåraste formen av allergisk reaktion med blodtrycksfall, svimning och/eller andningsbesvär.
– Det svåra är att de flesta patienter inte reagerar varje gång de äter kött och att reaktionerna ofta kommer ungefär två till sju timmar efter köttintaget. Det här gör att varken doktor eller patient ser kopplingen till köttet, säger Maria Starkhammar.
Det finns ingenting som tyder på att man kan bli köttallergisk av att äta mycket kött. De flesta som drabbas får sin första reaktion under sommaren eller hösten, alltså några veckor eller månader efter ett fästingbett.
Tio gånger fler nyupptäckta fall
Hur vanligt är det med köttallergi?
– Vi känner till ungefär 200 fall idag i Stockholmstrakten och i södra Sverige. Antalet har ökat tio gånger de senaste sex åren men exakt hur många som har köttallergi vet vi inte säkert. Vi tror att det finns ett mörkertal, att fler är drabbade utan att veta om det, säger Maria Starkhammar.
Kan vara livshotande
Eftersom köttallergiker kan drabbas av en livshotande allergisk reaktion, rekommenderar forskarna att den som har typiska symptom efter fästingbett uppsöker läkare. Tidigare togs alpha-gal-blodprovet bara på forskningsbasis på enstaka sjukhus men sedan maj i år kan läkare i alla delar av landet beställa testet.
Man ska dock komma ihåg att köttallergi sannolikt är en ovanlig form av födoämnesallergi. Majoriteten av dem som får fästingbett utvecklar inte köttallergi.
– Vi vill inte skrämma folk, bara upplysa dem så att de som har det här, och inte har fått diagnos, ska uppsöka läkare och få hjälp, säger Maria Starkhammar.
Går det att bota?
– Nej det går inte att bota köttallergi. Den som drabbas bör undvika rött kött och inälvsmat. Detta gäller även väl tillagat kött. Patienterna kan även behöva begränsa intaget av mjölk och godis som innehåller gelatin, säger Marianne van Hage.
Det här vet man om köttallergi
Symptom
Nästan alla patienter med köttallergi har episoder med nässelutslag, röda kliande utslag på kroppen. De flesta får även magbesvär så som magont, diarré, illamående och kräkningar. Ungefär hälften drabbas av anafylaxi med blodtrycksfall, svimning och/eller andningsbesvär. Reaktionerna kommer oftast cirka två till sju timmar efter köttintag, oftast på kvällen eller natten. I regel kommer inte reaktionen varje gång köttallergikerna äter rött kött. Den första reaktionen kommer ofta under sommar eller höst.
Orsak
Forskarna berättar att det är kolhydraten alpha-gal som orsakar köttallergi när vi exponeras för den via fästingbett. Alpha-gal finns hos alla däggdjur utom människa och apa. Den finns även i fästingars mag- och tarmkanal. När alpha-gal överförs till människan via fästingbettet kan man utveckla allergiantikroppar mot alpha-gal och bli allergisk mot griskött, nötkött, lammkött och viltkött. Det finns ingenting som tyder på att man kan bli köttallergisk av att äta mycket kött.
Kost
För att undvika en allergisk reaktion måste köttallergikern sluta att äta kött från däggdjur som innehåller alpha-gal. Det gäller även inälvsmat och gelégodis som innehåller gelatin. En del köttallergiker måste även begränsa intaget av mjölk. Det går dock bra att äta fågel och fisk.
Blodgrupp B kan skydda
Forskare har upptäckt att de som har blodgrupp B sannolikt har en mindre benägenhet att utveckla köttallergi eftersom strukturen på den blodgruppen påminner mycket om alpha-gal.
Faktorer som kan förvärra
Tysk forskning har visat att alkohol, fysisk ansträngning och inflammationsdämpande värktabletter kan fungera som triggers som gör att köttallergikern är mer benägen att få allergiska reaktioner efter köttintag.
Förekomst
Majoriteten av dem som får fästingbett utvecklar inte köttallergi. Idag har cirka 200 vuxna personer konstaterats vara köttallergiker i Stockholmstrakten och i södra Sverige. Barn kan också utveckla allergin. Forskarna tror att det kan finnas fler drabbade men man vet inte hur stort mörkertalet är.
Utredning
Personer med symptom som stämmer in på köttallergi ska kontakta vårdcentralen för utredning. Ett blodprov kan se om det finns förhöjd nivå av allergiantikroppar mot alpha-gal. De med nyupptäckt köttallergi ska remitteras till allergispecialist. En undersökning har visat att 10 procent av friska blodgivare har lätt förhöjda nivåer av alpha-gal och att dessa personer inte har köttallergi. Det räcker alltså inte enbart med att ha förhöjda alpha-gal nivåer för att diagnosen köttallergi ska ställas.