Forskare har lyckats återuppliva en 30 000 år gammal bakterie ur permafrosten i Kanada. Den i sig unika bedriften överträffades av upptäckten att bakterien visade sig vara resistent mot många av dagens vanligare antibiotika.
– Vad man har kunnat se är att bakterierna har haft den här förmågan under en väldigt lång tid. Troligtvis under miljontals år eftersom antibiotika förekommer naturligt, säger Andreas Heddini, chef för det internationella nätverket ReAct, Action on Antibiotic Resistance.
Det är vedertaget att människans framställning av antibiotika har lett till en accelererad resistens. Felaktig medicinering och överkonsumtion har med tiden utvecklat resistenta bakterier. Samtidigt har forskning för framställning av ny antibiotika bromsats upp under efterkrigstiden. Frågan är nu hur den nya kunskapen kan förändra vår syn på resistensproblematiken.
– Läget är kanske ännu allvarligare nu. Om de här mekanismerna hade uppstått för 70 år sedan kanske det också hade varit möjligt att de skulle försvinna om man slutade använda antibiotika. Men många fynd talar ju för att detta inte är fallet. Att även om man slutar så finns de här generna kvar. De har funnits med evolutionärt under en väldigt lång tid och är viktiga för bakteriernas överlevnad.
– Det här kan betyda att man kanske måste tänka om. Hur ska vi kunna slå på de här bakterierna? Hur kan vi behandla sjukdomar på andra sätt? Måste vi ta till nya strategier?
Christian Steen, SVT VETENSKAP