Blodgivare som blivit friska från covid-19 har antikroppar mot viruset som kan rädda andra. Foto: Pixabay

Antikroppar från tillfrisknade coronapatienter kan rädda livet på andra

Uppdaterad
Publicerad

Antikroppar i blodet hos personer som tillfrisknat från covid-19 skulle kunna rädda livet på coronasmittade. Nu ska forskare på Karolinska använda blodplasma som botemedel.

Eftersom SARS-CoV-2 är ett nytt coronavirus har människan ännu inte hunnit utveckla ett immunförsvar mot det. 

Ett KI-lett projekt i samarbete med Huddinge sjukhus ska nu studera och testa hur vi kan utnyttja antikroppar som bildats mot coronaviruset hos personer som varit sjuka men blivit friska. Detta kallas för passiv immunisering. 

Testats mot SARS och SARS-CoV-2 i Kina 

Att framställa antikroppar mot coronavirus har testats mot både det äldre coronaviruset från 2003 och det nya SARS-CoV-2.  

Eftersom SARS försvann dog också arbetet med passiv immunisering ut, men det finns de som lyckats framställa både polyklonala och monoklonala antikroppar mot SARS som visat sig vara korsreaktiva mot det nya coronaviruset.  

Detta väcker hopp hos forskare och Lennart Hammarström, senior professor i immunologi och transfusionsmedicin vid Karolinska institutet, berättar att man i Kina redan gjort plasmaöverföring på 245 patienter med covid-19, med påstådda positiva resultat.  

– Men man har inte gett så mycket mer data kring det hela och det har inte kommit någon publikation så att vi kan bedöma hur pass effektivt det var, säger han. 

Så fungerar det 

Passiv immunisering, det vill säga att man tillför ett färdigt immunsvar i form av antikroppar, är en princip som använts sedan 1890-talet. Redan 1907 började man med detta mot mässling. 

Principen går ut på att ta antikroppar i blodplasma från sådana som genomgått sjukdomen, för att sedan med plasmainfusion föra över dessa till sjuka patienter.  

– Då kan man de facto använda plasma från en givare som har haft coronavirusinfektion och tillfrisknat. För den personen har ju då antikroppar, så att om du tappar plasma kan du föra över den till en patient som är svårt sjuk, säger Lennart Hammarström. 

I projektet som Lennart Hammarström är med i vill man rena fram den aktiva komponenten, antikropparna, i plasman. 

– Vi vill tillföra ett rent preparat som då egentligen bara innehåller antikroppar, varav en hel del är riktade mot det nya coronaviruset. Det här kan framställas industriellt och på så sätt säkerställa att det inte finns någon smitta eller andra konstigheter i det preparatet, säger han. 

Antikropparna utgör ett immunglobulin och detta hoppas man ska kunna prövas någon gång i juni. 

– Jag tycker det är ganska bra att börja med plasma för det kan vi göra idag, i alla fall så fort de som gör det, på Huddinge sjukhus, har ett etiktillstånd, säger han. 

Polyklonala och monoklonala antikroppar

I blodplasman får man fram så kallade polyklonala antikroppar, det vill säga olika kloner av B-celler (plasmaceller) som är riktade mot lite olika saker. 

Något som tar längre tid men är möjligt är att ta fram så kallade monoklonala antikroppar – sådana kommer från en enda antikropp och alltså är riktade mot en enda sak, till exempel att attackera coronaviruset. 

Om man lyckas framställa monoklonala antikroppar kan man massproducera dessa i labbet och ta fram ett preparat som enskilt attackerar coronaviruset.

Det tar längre tid att framställa monoklonala antikroppar än polyklonala.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.