Foto: Licia Romano

Arkeologerna tittade ner i rävgryt – hittade 4 000 år gammal hamn

Uppdaterad
Publicerad

En 4 000 år gammal hamn hittades av en slump mitt ute i öknen i södra Irak. Fynden ger forskarna nya ledtrådar om sumererna som levde i det gamla Mesopotamien.

Det gamla Mesopotamien är världens äldsta civilisation och har ett rikt kulturarv. Men arkeologiska utgrävningar efter landets skatter stannade länge av på grund av våldsamma oroligheter som präglar regionen. På senare tid har dock olika platser öppnats upp igen för utgrävningar och det dyker ständigt upp nya fynd.

Foto: Licia Romano

Hittade fynd i gryt

Senast för en månad sedan tillkännagav italienska och irakiska arkeologer att de hittat ett anmärkningsvärt fynd i Abu Tbeirah i södra Irak. När de en dag tittade ned i ett rävgryt hittade de gammalt lertegel som indikerade att det låg en mycket gammal struktur därunder. Det visade sig vara en 4 000 år gammal hamn, vilket gör den till den äldsta hamn som hittats i Irak.

– Vi förvånades av dess storlek. Den är verkligen stor, säger Licia Romano, arkeolog och professor vid La Sapienza University i Rom som är ledare för utgrävningen.

Foto: Licia Romano

Sumererna ligger bakom konstruktion

Hamnen som är 140 meter lång och 40 meter bred motsvarar mer än nio olympiska simbassänger. Den tros ha byggts av sumerer cirka 2 000 före Kristus i södra Mesopotamien – som räknas som historiens första civilisation. Sumererna som levde där brukar tillskrivas en rad viktiga uppfinningar som hjulet, plogen och kilskriften bland annat.

De var även skickliga jordbrukare. Genom att bygga kanaler kunde de hämta vatten från floden Tigris och deras konstbevattningssystem gjorde landskapet bördigt. Jordbruket bidrog till att området blev en viktig handelsplats, vilket lade grunden till den sumeriska kulturen.

Abu Tbeirah ligger i Dhi Qar-regionen i södra Irak. I dag ligger platsen cirka 200 kilometer från den Persiska viken men för mer än 4 000 år sedan låg kusten mycket närmare. Foto: Googlemaps

Inga bevis för hamnar förut

Mesopotamien var även involverat i långdistanshandel sjövägen, men det har inte funnits några större fynd av hela hamnanläggningar tidigare, vilket gör den här upptäckten viktig, anser Jakob Andersson, lektor i assyriologi vid Uppsala universitet.

– Vi ser att hamnarna omnämns igen och igen i kilskriftstexter från ca 2 500 före Kristus och framåt. Kungar skröt om att skepp från fjärran länder ankrade vid deras huvudstäders hamnar, men det saknas alltså handfasta bevis på större hamnanläggningar och på den ingenjörskonst som krävdes för att upprätthålla denna handel, säger han.

Klimatförändringar ledde till undergång

Vid den här tiden – omkring 2 000 år före Kristus inträffade klimatförändringar som vissa menar ledde till att hela civilisationen gick under.

– Och den här hamnen bekräftar även betydelsen av vatten för att livet där skulle kunna blomstra, berättar Licia Romani.

Utgrävningarna har just börjat för Licia Romano och hennes kollegor. Men hon berättar att vi i framtiden kommer att få mer insikt om hur kommunikationen och handeln mellan städerna fungerade, liksom den sumeriska ingenjörskonsten.

– Det kommer vi med spänning kunna se fram emot att få veta mer om, säger Jakob Andersson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.