I WWF:s Living planet report som presenterade i dag har forskare jämfört antalet ryggradsdjur av över 12.000 populationer av drygt 3.700 olika arter mellan år 1970 och 2012. Resultaten är chockerande.

Under de drygt fyrtio år som gått har mer än hälften (58 procent) av djuren försvunnit, och det blir värre. När 50 år har gått, vid år 2020, räknar forskarna med att hela två tredjedelar är borta om utvecklingen inte stoppas.

– Det är makalöst egentligen. Vi befinner oss i det sjätte massutdöendet. Det senaste sedan dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan, säger Håkan Wirtén.

– Vilda djur försvinner i en takt vi aldrig har sett tidigare. Det är inte bara de underbara arter vi älskar, mångfalden är också basen för friska skogar, floder och hav. Tar man bort arter så kommer de ekosystemen att kollapsa tillsammans med ren luft, vatten, mat och andra ekosystemtjänster som vi får, säger Marco Lambertini, generalsekreterare på  WWF International.

Massutrotning

FN har som mål att hejda förlusterna av biologisk mångfald till 2020. Men i dagsläget ser det dystert ut att vända trenden inom fyra år.

– Vi ignorerar minskningen av andra arter på egen risk – för de är barometern som avslöjar vår inverkan på jorden, säger Mike Barret, chef för vetenskap och politik på WWF Storbritannien, till AP.

Det handlar framförallt om arter i tropikerna, om fiskar och groddjur. Deras livsmiljöer krymper och förstörs av jord och skogsbruk. Haven fiskas till utrotningens rand. Klimatförändringar och föroreningar drabbar djuren.

– Det är sorgligt. Det är första gången en art på jorden åstadkommer en massutrotning. Det är vi människor som har åstadkommit detta och det är vi som kan vända det och fixa det, säger Håkan Wirtén.

Ljusare i Europa

Men allt är inte nattsvart, i hela Europa blir de allra flesta stora djuren och fåglarna nu fler, och här i Sverige växer stammarna av djur som tidigare varit hotade.

– Det finns ljus i tunneln också. Vi ser att där man sätter in resurser och god naturvård så vänder biologisk mångfald upp. Man kan till exempel riva ut dammar som inte har så stor betydelse för energiproduktionen men väldigt stor för biologisk mångfald. Och då ser vi att arterna återvänder, säger Håkan Wirtén.

– Det är viktigt att påpeka att det här är minskningar – det är ännu inte utrotningar – och det borde vara en väckarklocka för att jobba mot att dessa arter ska återhämta sig, säger Ken Norris, chef för Zoological Society of Londo till AP.