–Det blir mycket intressant att följa och kan vara vägledande för EU, säger Mark Brady, docent i nationalekonomi som forskar om jordbrukspolitik och miljöeffekter.

Bakgrunden till danskarnas förslag är att landet måste minska sina utsläpp kraftigt för att nå sina klimatmål. Den danska regeringen vill därför tvinga danska företag, däribland jordbrukarna, att ta större ansvar för att minska sina utsläpp, och samtidigt gynna utvecklingen av klimatvänlig teknik.

Rädsla för konkurser

Till sommaren kan ett beslut om nya regleringar av jordbruket klubbas igenom och Danmarks planer är unika, enligt Mark Brady.

–Jordbruket har traditionellt inte drabbats av utsläppsskatter såsom andra industrier. Istället har man betalat lantbrukare för att minska sina utsläpp genom olika miljöstöd.

Det hänger ihop med att de flesta jordbruken traditionellt varit småskaliga familjeföretag, enligt Brady.

–Det har funnits en politisk rädsla för att driva lantbrukare i konkurs, att det skulle drabba enskilda individer väldigt hårt, jämfört med industrier som drivs av stora företag med större möjligheter att bära sina kostnader.

”Behövs minskningar i hela EU”

Men i takt med att de europeiska jordbruken blir allt större så blir frågan om en miljöskatt på EU-nivå alltmer relevant, anser Mark Brady.

–Det är svårt att uppnå befintliga miljömål bara med frivilliga åtaganden. En skatt kan dock kompenseras genom att intäkterna omfördelas till stöd för klimatinvesteringar.

Att införa en nationell klimatskatt på svenskt jordbruk, enligt liknande modell som i Danmark, ser Brady däremot inte som någon bra idé.

– Det svenska jordbruket står för bråkdel av EU:s totala jordbruksutsläpp och våra förutsättningar att konkurrera på världsmarknaden är mycket sämre. Ska det bli effekt för klimatet behövs minskningar i hela EU, och kompensatoriska åtgärder så att utsläppen inte flyttar utomlands. Till exempel skatt på importerade produkter.