Nybildade hjärnceller skapar oordning i hjärnans minnesområde och får barn att tappa minnen, enligt ny studie. Foto: TT

Därför har vi svårt att minnas vår barndom

Uppdaterad
Publicerad

Små barn har extra stor tillväxt av hjärnceller, vilket skapar oordning i hjärnans minnesområde och får barn att tappa minnen. Därför har vi glömt många barndomsminnen, enligt ny studie.

Har du någon gång funderat på varför det är så svårt att komma ihåg saker från när du var liten?

Enligt en ny studie som publiceras i tidskriften Science beror det bland annat på att vi bildar nya hjärnceller med en sån fart när vi är små, att de skapar oordning i Hippocampus, den del av hjärnan där minnen skapas, och på så vis tränger bort tidigare minnen:

– Den väldiga neurogenes, alltså den stora nybildning av hjärnceller vi har när vi är små barn, den påverkar minnet och kan störa de minnen som vi har skapat, säger Hedvig Söderlund, minnesforskare vid Uppsala universitet.

Studie på möss

Ja och för att komma fram till det här utsattes möss för små el-stötar för att ge dem ett minne av rädsla för en viss miljö.

Efter det fick några av mössen röra på sig ordentligt, vilket man sedan tidigare vet påskyndar nybildandet av hjärnceller.

När sedan mössen fick komma tillbaks till miljön där de fått el-stötar, så hade mössen som fått röra på sig, och därmed bildat extra mycket hjärnceller, helt glömt bort minnet av rädslan.

– När vi har ett minne av någonting då består det av ett antal kopplingar i hjärnan mellan olika nervceller. Om det kommer en ny cell då som också vill skapa kopplingar så kanske den stör de andra kopplingarna som redan finns, säger Hedvig Söderlund.

Vill vi ha fler minnen?

Forskarna bakom den nya studien gav sedan marsvin och deguer läkemedel som stimulerade till fler hjärnceller, vilket också fick dem att tappa minnen.

Frågan är om ett omvänt läkemedel som minskar nybildandet av hjärnceller när vi är små – och därmed ger oss fler barndomsminnen – är något att sträva efter?

–  Jag tror inte att det skulle vara så bra, naturen har ändå utvecklat oss på det här sättet, om vi försöker öka antalet barndomsminnen tror jag att mycket får stryka på foten, jag tror att det finns en funktion med att glömma saker från barndomen: för att vi ska få plats med att lära oss annat, säger Hedvig Söderlund.

Lagom är bäst

För mycket nya hjärnceller i hyppocampus kan alltså tränga undan våra minnen och få oss att glömma. Vilket ofta sker i barndomen och kallas för infantil amnesi, något som dock inte betraktas som någon sjukdom utan är fullt normalt.

Samtidigt har tillväxten av nya hjärnceller i just Hyppocampus en viktig funktion för att finjustera minnet.

Det som bäst skapar nya minnen är alltså lagom med nervcellstillväxt – inte för mycket, men inte heller för lite nya celler i hjärnan skapar bäst minne.

Men något man ska försöka komma ihåg som vuxen, enligt Hedvig Söderlund är att det här med glömska inte alltid är dåligt:

– Författarna citerar i en annan studie Théodule Ribot som levde på 1800-talet och var en av världens första minnesforskare: ”glömska är inte ett tecken på en minnessjukdom, utan glömska är ett tecken på ett sunt och väl fungerande minne” säger Hedvig Söderlund.

Flera förklaringar

Utöver de nya rönen om att minnen trängs bort av nya hjärnceller så är det naturligtvis så att vårt minne inte riktigt är färdigutvecklat när vi är riktigt små, och därför minns vi sämre.

Men det finns även andra förklaringar till varför vi har så få minnen från den tidiga barndomen:

– När vi är små har vi inget språk ännu och det kan vara viktig faktor när vi ska komma ihåg saker. Dessutom har vi inte utvecklat självet – alltså tankar som: ”vem är jag, vem är mina föräldrar och hur är jag annorlunda dem” och det här med självet är centralt för att komma ihåg till exempel vad man har varit med om, säger Hedvig Söderlund.

Studien ”Hippocampal Neurogenesis Regulates Forgetting During Adulthood and Infancy” publiceras” i tidskriften Science.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.