Faktakollen: Vinklade förenklingar i ekomatsdebatten

Uppdaterad
Publicerad

Den uppmärksammade kritiken mot ekologisk mat, från ett antal svenska forskare, bygger på en svajig tolkning av siffror. Men även ekomats-företrädare ägnar sig åt skönmålning i debatten, menar specialistforskare som SVT talat med.

Det var i förra veckan som fyra forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet gick ut med en debattartikel där de skrev att ekologiska livsmedel varken är bättre för miljön eller för den som äter dem. Dessutom leder ekologisk odling till mellan 30 och 60 procent mindre skördar, vilket skulle drabba världens fattiga med svält – om ekologisk mat skulle få stort genomslag, enligt forskarna.

Dessutom innebär halverade skördar att kväveutsläpp per kilo färdig mat inte minskar med ekojordbruk, enligt forskarna.

”Inbördeskrig” på Lantbruksuniversitetet

Debattartikeln där ekomaten kritiseras har blåst nytt liv i ett inbördeskrig som pågått på Sveriges Lantbruksuniversitet om ekomat i minst 20 år, enligt flera bedömare.

– Exakt den här konflikten mellan olika läger för eller mot ekologisk odling fanns redan när jag pluggade på Lantbruksuniversitetet för 20 år sedan, med precis samma argument, säger Johanna Sandahl, utbildad agronom som idag är ordförande för Naturskyddsföreningen.

Också på Lantbruksuniversitetet anses konflikten ha gjort frågan svår att diskutera utan att vinklade argument tar över.

– Man kan nog säga att alla här på Lantbruksuniversitetet tillhör de två olika sidorna i konflikten. Om jag vore du så skulle jag nog prata med en forskare på ett annat universitet i stället, säger Lantbruksuniversitetets egen presschef Mikael Jansson till SVT när vi försöker hitta någon forskare som kan uttala sig mer opartiskt.

Vi lät därför i stället en utomstående forskare med specialistkompetens granska argumenten som skapat sådan debatt under den senaste veckan. Line Gordon är vice forskningschef på Stockholms universitets forskningsinstitution för hållbar utveckling, ”Stockholm Resilience Centre”. Hon jämförde de svenska ekomatskritikernas siffror med den världsledande forskningen på området ekologisk mat.

”Har valt ut studier som ger en visst resultat”

Line Gordon ger delvis kritikerna rätt i att ekologisk mat leder till lägre skördar:

– Jag tror inte att de har räknat fel i sig, däremot så tycks de i sin sammanställning ha valt studier som ger en viss vinkel på resultatet. De har inte gjort en heltäckande analys, säger Line Gordon.

Det finns nämligen ett mycket stort antal studier av ekologisk odling, utifrån olika förutsättningar. Enligt Line Gordon gör sig bägge sidorna i den svenska debatten skyldiga till vinklade förenklingar. Även anhängarna av ekologisk mat, som ofta hänvisar till siffror från när ekologiska odlingar lyckats allra bäst. Även dessa gör sig alltså skyldiga till något snedvridna siffror, enligt Line Gordon.

– Att avkastningen ofta minskar något med ekologisk odling, det är ett problem, och det vet vi är ett problem med ekologisk odling. Det är dock inte ett så stort problem som kritikerna påstår.

”Vinklade förenklingar”

Line Gordon menar att de eko-kritiska forskarnas slutsatser är klart överdrivna, när de hävdar att ekologisk mat skulle minska skördarna med 50 procent.

– I senare studier har man sett att minskningen av skördarna kanske bara är 10 procent. Men om vi håller oss till den senaste artikeln om det här i tidskriften Nature, som är den mest trovärdiga vetenskapstidskriften i världen. Där kom en artikel för två år sedan där de gått igenom forskningen som fanns då, och när man såg på alla typer av grödor så gick skördarna ner 25 procent, alltså klart mindre än det de svenska forskarna påstår i sin debattartikel. I samma Nature-artikel såg man att om man använde de bästa metoderna för ekologisk odling så gick skördarna ner med 13 procent, säger Line Gordon.

De svenska forskarna har inte gjort sig skyldiga till några formella räknefel, enligt Line Gordon. Däremot har de beskrivit problemet med minskade skördar som mycket större än vad den etablerade forskningen gör.

Samma sak gäller anhängarna av ekologisk mat, som ofta väljer ut studier som visar att skördarna till och med blir större vid ekologisk odling.

Förhastade slutsatser

– De ekokritiska forskarna drar också alldeles för snabba slutsatser. Till exempel säger de att skördeminskning leder till svält i fattigare länder. Så enkelt är det inte. De tänker sig att om det blir minskad produktion, då kommer vi i Sverige importera mer, och då kommer det bli dyrare för fattiga människor rutom i världen att köpa mat – och de får problem med hunger.

Det här är en tänkt händelseutveckling som inte alls är så förutsägbar, enligt Line Gordon.

– Det är inte alls säkert att det är den här händelsekedjan som kommer att ske om det blir mindre skördar. Det kan ju i stället bli så att ett ökat världsmarknadspris i stället driver på utvecklingen av ekologiskt jordbruk så att skördarna blir bättre, och prisläget kan komma att öka inkomsterna för fattiga människor så att de i stället har mer pengar att köpa mat för. Det är inte alls säkert att händelsekedjan får den utveckling som de här forskarna påstår.

Är det då meningslöst eller negativt med ekomaten? Nej, den samlade forskningen tyder inte på det, enligt Line Gordon. Hon menar att det mesta tyder på att ekologiskt odlade livsmedel snarare har en positiv utveckling på jordbruket.

– Vi behöver på något sätt ställa om jordbruket. Målet måste vara att både få högre avkastning och ett mer miljövänligt jordbruk.

Men utvecklingen till ett mer miljövänligt jordbruk innebär enligt Line Gordon inte att eko-odlarna har rätt på alla punkter.

– Jag tror till exempel att konstgödsel borde godtas som en del av ett mer miljövänligt jordbruk vid vissa omständigheter, säger Line Gordon.

Se forskaren Line Gordon och Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl intervjuas om ekomats-debatten i vårt SVT Play-program FAKTAKOLLEN.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.