– Det här är ytterligare ett argument för att de mättade fetterna inte är bra, säger Stephan Rössner, professor på överviktsenheten vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
I kroppen finns ett inbyggt försvar mot att äta mer än vi behöver. Detta försvar kan emellertid sättas ur spel av viss fet mat. Enligt de amerikanska forskarna beror detta på att fettet i exempelvis glass eller hamburgare får hjärnan att skicka signaler till kroppens celler som får oss att vilja fortsätta äta.
Det är speciellt en sorts fett, palmitinsyra, som visat sig ge effekten. Palmitinsyra är en vanlig typ av mättat fett som finns i bland annat smör, ost, mjölk och kött.
Resultat från djurförsök visar enligt forskarna att fettmolekylerna efter måltiden påverkar hjärnan så att man inte tar någon notis om signalerna från aptitreducerande hormoner som leptin och insulin, kroppens inbyggda viktkontrollanter.
När hjärnan inte säger till oss att sluta äta fortsätter vi därför att proppa i oss, skriver forskarna i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Clinical Investigation.
Mycket talar också för att effekten varar i flera dagar. Det skulle kunna förklara varför man ibland kan känna sig hungrigare än vanligt på måndagen om man frossat i fet mat under helgen.
Även om upptäckterna gjorts vid djurförsök går de väl i linje med dagens kostråd som går ut på att vi ska begränsa intaget av mättade fetter.
Att processen sätts igång i hjärnan långt innan det finns några yttre tecken på fetma är viktigt att notera enligt de amerikanska forskarna, som nu går vidare med att studera hur lång tid det tar för kroppen att komma i balans igen efter intag av för fet mat.
FAKTA: Övervikt och fetma
* Varje år behandlas ungefär 1 500 patienter i slutenvården för fetma och andra så kallade övernäringstillstånd.
* År 2007 dog 53 personer i Sverige av denna sjukdom.
* I Sverige är i dag hälften av alla män och drygt en tredjedel av alla kvinnor i åldrarna 16-84 år överviktiga eller feta.
* Den totala ökningen av andelen personer med övervikt eller fetma har varit större bland män än bland kvinnor, för båda könen var ökningen snabbast i början av 1990-talet.
* Under 2000-talet har ökningstakten avtagit, framför allt bland kvinnor.
Källa: Socialstyrelsen
TT