I Vetenskapens världs serie Det svenska skolexperimentet får vi följa forskare, lärare och elever som beskriver ökad stress och psykisk ohälsa kopplad till ökade krav i skolan. Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola som bland annat har varit gästföreläsare vid Skolverkets skolledarutbildningar och rektorsutbildningar, reagerar nu på programmet.  

– Det är väldigt tydligt att skolan tappar fokus på kunskap och lärande när det blir sådant fokus på prestation. Vi presterar ju för att vi ska lära oss och för kunskapens skull, men det paradoxala blir att lärandet tonar ut när det bara blir viktigt att bocka i rutorna “nu har jag gjort det och det och det”.  

”New public managment” införs 

Hon har skrivit boken Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Där beskriver hon framväxten av “new public managment” – ett styrsystem som infördes i offentlig sektor i slutet på 1990-talet, men som fick sitt starkaste uppsving efter 2010-talet. Styrsystemet som enligt Jonna Bornemark även genomsyrar skolan, hänger enligt henne ihop med vad hon kallar marknadiseringen av offentlig sektor. Tanken är att styra genom mål- och resultatuppfyllnad och därför sätts tydliga mätbara mål upp, berättar Jonna Bornemark.  

– Det är ett väldigt stort fokus på pappersarbete, manualer och checklistor över vad som ska uppfyllas. Det viktiga är att kvantifiera och mäta. Lärarnas jobb handlar i hög grad om att göra som det står, inte om att möta en konkret situation eller det här konkreta barnet. Lärarna blir människor som lyder order, som gör som det står. Om lärarna är sådana, då kommer i förlängningen eleverna också att bli sådana. 

Jonna Bornemark ser att det har skett en syftesförskjutning från kärnverksamheten till ett avbockande av kärnverksamheten.  

– Ert program visat tydligt effekterna av det. Människor mår inte bra av det. Elever mår faktiskt bra av att lära sig saker och att upptäcka att de utvecklas, men det finns det ju ingen tid för. 

Istället lägger många elever skulden på sig själva när de inte klarar av kraven.

– Vi hörde ju det av flickan Zelda i programmet till exempel. Man vill ju bara skrika – det är inte du som är otillräcklig, det är systemet som har svikit dig. Det är så tydligt att det är vi som har misslyckats, säger Jonna Bornemark.

Jonna Bornemark tycker dessutom att kunskapssynen i skolan med ett stort fokus på fakta är smal.  

– Även i praktiska ämnen så är det reflektion, verbalisering och analys som ger de högsta betygen, utan den typen av förmågor kan du inte nå de högsta betygen. Den typen av förmågor är superviktiga. Men sedan så måste det finnas andra ämnen som estetiska ämnen, idrott och slöjd där andra typer av förmågor får stå i sin egen rätt. Men det har vi tappat helt och hållet. 

Människor ska fungera som en dator 

Den människosyn som genomsyrar “new public managment” är att vi ska fungera likt en dator eller en robot menar Jonna Bornemark.  

– En robot är otroligt bra på att följa manualer. Men de är inte kännande, värderande och erfarande. Manualer kan vara ett jättebra stöd i en profession, men de är väldigt dåliga herrar. De kan inte bli människor med sin kompetens att känna av en unik situation och förnimma världen i all sin komplexitet. Vi blir en dålig version av ett digitaliserat system. På så sätt avsäger vi oss vår egen mänsklighet. Det är en farlig människosyn. “Vi bara lyder order” är en människosyn som inte har någon positiv historisk genklang.

En av lärarna i programmet säger att ”luften” i undervisningen är borta, att de till exempel inte längre gör utflykter till museum.

– Det är en så stark metafor. Utan luft kan vi inte andas. Vi vet hur viktigt utflykter är för det sociala, för att kunna se kunskap från ett annat håll, att skolan är en del av samhället och att kunskap inte bara pluggas in i ett klassrum. Det finns så otroligt mycket vi missar. Här vet jag också att det finns ett mikromotstånd bland lärare som struntar i avcheckningsboxen för att “nu behöver vi nåt annat”. Jag skulle uppmana till mer mikromotsånd, säger Jonna Bornemark.

Spela videon och hör Jonna Bornemark berätta om vilken typ av kunskap eleverna missar i dagens skola.

Se mer om skolforskning i Det svenska skolexperimentet i Vetenskapens värld som sänds i repris söndagen den 29 maj klockan 20:00 på SVT2 eller på SVT Play.