Nya enkätundersökningar från Lunds universitet har undersökt svenskars nätvanor när de letat skydd mot covid-19 nu och i somras. Forskargruppen undersökte vilka skydd och läkemedel som de letat efter på nätet, om de använt dem och vilket språk nätsajterna använt.
30 procent hade letat efter skydd mot covid-19 och hälften av dem kollade inte om sajterna hade den EU-certifierade apotekslogga som krävs av auktoriserade apotek på nätet.
– Skalar man upp det till en generaliserbar nivå så hamnar man någonstans på en miljon personer som varit på sajter som inte är trygga. Det är en ganska hög siffra om man tänker efter, säger Susanne Lundin, professor i etnologi vid Lund universitet som var medansvarig för undersökningen.
Fel skydd sprider smitta
Forskargruppen påbörjade sin studie i samband med att Interpol gjorde sitt årliga tillslag runtom 90 länder i mars. De beslagtog 34 000 falska skydd mot covid-19, inklusive läkemedel.
Falska skydd måste tas på allvar, enligt Ewa-Lena Hartman, gruppchef för medicinteknik på Läkemedelsverket.
– Om du tror att du är skyddad eller skyddar andra så beter du dig på ett visst sätt. Det vill säga att du kanske inte håller avstånd eller tänker på att vara försiktig. Om skyddet inte håller betyder det ju att du kanske istället sprider smittan fast att du tror att du skyddar, säger Ewa-Lena Hartman.
Falska internetapotek
Susanne Lundin säger att den svarta marknaden växt i takt med digitaliseringen och att apoteksmonopolet upphört.
– Privatiseringen innebär att vi ser en uppsjö av olika apotek. Och falska apotekssidor kan vara så väl plagierade att de ser ut precis som äkta auktoriserade apotek.
Hon menar att det behövs mer information om förfalskade apotek.
– Folk känner inte till att det finns falska nätapotek. Därför krävs det aktiva insatser från myndigheterna och tydlig information om de stora hälsorisker som är förknippade med att köpa mediciner på e-apoteket som saknar den EU-gemensamma säkerhetssymbolen, säger Susanne Lundin.